Maryam Mousavi

Den här texten (bilaga 1) är skriven av en nittonårig elev med modersmål persiska. Eleven går i gymnasiets introduktionsprogram. Han har nio års skolbakgrund i sitt hemland Iran. Han kom till Sverige 2015. Eleven är en av mina elever som deltar i modersmålsundervisningen och jag har två timmar studiehandledning i veckan med honom. Uppgiften var bland annat att skriva en argumenterande text om att ha skoluniform. Innan uppgiften gjordes har gruppen arbetat med argumenterande text.

Det fanns inte stavfel i texten för att eleven skrev texten i ”DigiExam” som har spelcheck. Eleven fick även använda sig av Lexin och andra lexikon.

Kommunikativ och innehållslig kvalitet

Texten har en relativ god kommunikativ kvalitet. Läsaren kan förstå allt i texten utan många omläsningar. Det finns en inledning där skribenten introducerar temat samt gör en rubrikliknande inledningsmening; varför är bra att man ha skoluniform i skolor… och han använder enkla ord som beskriver för- och nackdelar med skoluniform och avslutar med sin egen åsikt om att ha skoluniform. Texten har viss struktur men ibland är styckesindelningen felaktig.

Språklig kvalitet

I den här texten finns både huvudsatser och bisatser, även om huvudsatserna är fler. Han bygger ut både huvudsatser och bisatser med konjunktioner och subjunktioner men meningsbyggnaden är enkel och ibland bristfällig i de båda typerna av satser. (Bilaga 4) Det finns huvudsatser kombinerat med bisatser på några få ställen i texten. Exempelvis förekommer långa meningar med många korta fraser som är sammanbundna med konjunktioner (”och”). Ordföljden brister emellanåt vad det gäller finita verbets placering när huvudsatsen inte inleds med subjekt. Meningar består inte av huvudsatser med grundordföljden SVO-subjekt, verb, objekt.

Vad gäller substantiven finns det ett antal svårigheter för eleven. Han gör fel i bestämning, t.ex. Sverige är ett modern land eller en rik land, long hår, han blandar ihop singular och plural: ny kläder, och därutav blir artikelbruket fel: i hemland, ett dålig elev. Det finns pronomenfel i frasen: innan jag gick skolan i hemland, prepositionerna är inte korrekt använda till största delen: de bryr mycket på marken ikläder eller i skor. Det finns två olika adverbial, rumsadverbial (i skolor, i hemland, i Sverige), tidsadverbial (varje dag).”adverbialen är också en viktig beståndsdel i meningsbyggnaden och behöver därför alltid kommenteras även i samband med ordföljden.” (Abrahamsson & Bergman 2005 s.40) Det finns också sambandsord: därför, innan, och, när, om, eller.

Ordförrådet är enkelt och begränsat. Eleven använder ett enkelt språk för att visa sina tankar. Han upprepar många ord och fraser många gånger. Ordförrådet är ibland vardagligt t.ex. jätte kort.

Verbfraserna växlar tempus mellan presens och preteritum och han försöker använda hjälpverb i fraser men han missar att det ska vara infinit +finit form av verben t.ex. innan när jag var i hemland då man får inte har långa hår, de vill inte ser. Eleven blandar ihop olika tempusformer på ett sätt som bryter tempusharmonin: när jag kommit till Sverige. En mer utvecklad text kan också innehålla tillbakablickande exempel skrivna i dåtid. En mer utvecklad text kunde också innehållit tillbakablickande exempel skrivna i dåtid. Hen använder sig av något som nog får ses som en typisk interimspråksföreteelse. (Rosander 2006 s.110–112).

Eleven använder ett begränsat antal verb som han repeterar många gånger. Han använder inte partikelverb i sin text. "Användningen av partikelverken är en tydlig indikator på hur andraspråk utvecklas" (Abrahamsson & Bergman 2005, s.39). Denna brist kan vara en signal om att hans skolgång på modersmålet har varit relativt kortvarig eller innehållit avbrott. Enligt Skolverket hjälper modersmålet till i utvecklingen av elever till tvåspråkiga individer med goda förutsättningar för framgång i svensk skola. Det innebär att om en student har en förståelse för ett ord på sitt modersmål, är det lättare för hen att lära sig motsvarande begrepp på svenska. Det har också visat sig att god kunskap om modersmålet hjälper till med framgång i studierna i skolans övriga ämnen (skolverket, 2018, s.87).

Kommunikationsstrategier

Det finns en röd tråd i texten som hela tiden knyter an till rubriken och elevens tankegång är lätt att följa. I texten presenteras många fördelar men han har berättat lite ytligt utan fördjupning. Texten visar att eleven har kunskap och erfarenhet av att vara i både skolor med att ha skoluniform eller ej.  Uppgiften ser välkänd och enkel ut för honom. I texten finns många verkliga exempel på situationer, men man förstår inte att han är med eller mot skoluniform.

Eleven verkar inte vara någon risktagare och därför formulerar han sig med ett språk som han behärskar. Det betyder att han har kapacitet att använda språket på ett enkelt och kommunikativt fungerande sätt. I texten håller han sig till ett enkelt men fungerande resonemang. Eleven verkar känna till svårigheterna att formulera sig korrekt och få fram det han vill säga. Strategin verkar mest vara att hålla sig till säkra kort, ord som är välkända och relativt enkla fraser.

Underlag för utveckling

Eleven behöver utveckla strukturen i språket genom att arbeta med att förbättra meningsbyggnad och ordföljd. Han behöver träna verb och utveckla förmågan att använda finita och infinita verb och tempusanvändning. Det blir bättre om han utvecklar sitt ordförråd för att kunna berätta mer om sina tankar. Eleven behöver utveckla sin förmåga att berätta på ett mer intressant sätt. Eleven behöver använda mer utvecklade meningsbyggnader och varierad textbindning. Textbindningen behöver utvecklas för att få en mer sammanhängande text där meningarna binds till varandra i större utsträckning och texten får ett bättre flyt.

 Provbedömning

Jag konstruerade ett prov till årskurs 9 för mina elever som går till gymnasiets introduktionsprogram.

Provet ska fungera som ett stöd för elevernas förberedelse till nationella prov och bidra till en likvärdig bedömning och betygssättning i skolan.

Provet ska skrivas i DigiExam som är en plattform för digitala prov. Hela examinationens process från skapande till skrivande sker i DigiExams provverktyg. Lärare kan skapa, rätta och dela prov med varandra online i DigiExam. Studenter skriver provet på deras egen dator. DigiExam säkerhetskopierar arbetet var 10:e sekund. När studenten startar provet, låser DigiExam skärmen. Det krävs att eleverna lämnar in provet för att återigen komma åt datorns funktioner.

I undervisningen av ämnet svenska som andraspråk ska eleverna ges förutsättningar att utveckla:

• läsa och analysera olika texttyper för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• välja och använda språkliga strategier,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer (Skolverket, 2018)

 Eleverna har haft flera undervisningsmoment som har handlat om olika texttyper.  Nu är det dags att skriva ett prov för att de ska veta hur mycket de kan och vad de behöver träna på. Provet kan hjälpa mig som lärare att veta hur mycket av undervisningen som fungerar bra.

Jag konstruerade provet utifrån Kursplanen i årskurs 9. Genom provet kan eleverna få möjlighet att visa sina förmågor och det är med provet som man tar reda på vad eleverna har lärt sig och vilka svårigheter de enskilda individerna kan ha. Detta prov ger tillfällen att observera hur eleverna följer instruktioner, förstår innehållet i olika uppgifter som utförs och hur de själva använder språket vid lösning av olika uppgifter individuellt. (Abrahamsson & Bergman, 2012, s. 32)

Fördelar med provet är att elever arbetar individuellt, så man kan bedöma vad enskilda eleven kan. Alla elever får samma prov och de har samma tid på sig för att skriva provet. Det är alltså lätt att konstatera att provet är rättvist.

 Men provet kan inte visa alla kunskaper som en elev har och som eleven kan visa under en hel termin. Det finns elever som har svårt att fokusera när det är prov, de blir stressad och kan inte tänka. Det kan vara en bra dag eller en dålig dag för en elev. Detta sätter press på eleverna och det påverkar deras mående. Enligt skolverket (2018) ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov men i en provsituation kan detta bli svårt.

 Provet kan hjälpa lärare att sammanfatta elevernas kunskapsnivå och de hjälper också elever att se sina kunskaper under åren ifall man har missat perioder under skolgången. Jag har skrivit kortfattat om vad insändare är. Det är ett bra sätt för de eleverna som inte varit med i aktuell undervisning för att kunna förstå innehållet och veta vad de ska göra. Eleverna lär sig nya saker av sina tidigare kunskaper och de behöver en sammanfattning av uppgifter, tycker jag.

Tidspressen under provet kan leda till att de får minnesblockering och glömmer fakta. Vid obegränsad tid och tillgång till hjälpmedel minskar pressen och gör att eleverna slipper att memorera alla fakta eftersom förståelse är den viktigaste faktorn.

 Alla eleverna har sina starka och svaga sidor. För att kunna visa sina starka sidor behöver en del få möjlighet att göra prov på ett alternativt sätt.  Ex. om eleven har problem med att skriva på sin dator, kan det vara bra att få skriva för hand.  Under kursens gång får eleverna därmed en chans att visa upp sina starka sidor samtidigt som de får möjlighet att arbeta med sina svaga sidor.

Eleverna kan även få ta med sig det rättade provet hem och jobba med det och lämna in några dagar senare. Det tycker jag också kan ge ett bra resultat. Utifrån mitt resonemang har jag kommit fram till att provet både har fördelar och nackdelar. Fördelarna är att DigiExam används som hjälp till rättstavning och ger läraren ett bra verktyg att rätta provet med efteråt. Man kan dokumentera och notera direkt i DigiExams bibliotek.

Provet har ett pedagogiskt sammanhang och är lätt att referera till kursplanen och kunskapskraven. Det har dessutom tydliga instruktioner. Ämnena som de kan välja mellan är lätta att ha åsikt om eftersom de har samtalats om under lektionerna. Resultatet visar att provet passar elevernas kunskapsnivå och ger också eleverna förutsättning att förbereda sig inför nationella prov.

Nackdelarna har jag lyft i texten ovan. Vissa elever upplever stress och blockering i provsituationer. Ibland kan det bli tekniska problem och då ökar stressen.

 Alignmentplanering

En bra pedagogikplanering har ett syfte som kan visa tydligt hur undervisningsmål och bedömningsmål samverkar tillsammans och hur de olika delarna samspelar och stimulerar varandra (Skolverket, 2018) genom att utgå från en matris som kallas Alignmentplanering.

Alignmentplanering syftar till att ge lärare och elever ett gemensamt verktyg för att tydliggöra samband mellan syfte och mål, konkretisering av delmål, kunnighet/kunskapskrav, centralt innehåll, undervisning och bedömning. 

Alignmentplanering är en mall som ska användas av alla lärare. Syftet är bland annat att stimulera lärares reflektion över sin egen undervisning och sin egen kompetensprofil för att identifiera områden att förändra och utveckla. Förändring behöver inte vara utveckling, medan en utveckling alltid är en förändring.  Men Alignmentplanering har också ett annat syfte, nämligen att skapa en röd tråd och inre logik för eleverna. För att detta syfte ska uppnås behöver man som lärare använda minst lika mycket tid att förankra planeringen hos eleverna som du använder till att skapa grunderna i den.

När man talar om syftet och målet med undervisningen talar man om det kunnande och de förmågor som lärare vill att eleverna ska utveckla. När man talar om innehållet i undervisningen talar man om vad lärare vill att eleverna ska kunna, kunskapsinnehållet, och när man talar om bedömning för och av elevers kunnande beskriver man olika grader eller nivåer av kunnighet.

 I undervisning och bedömningsdelarna av Alignmentplanering uttrycks man strategier och aktiviteter lärare använder sig av för att synliggöra lärande och skapa formativa och summativa bedömningssituationer som ger informellt och formellt stöd för elevernas lärande.

Alignmentplanering utgör en gemensam struktur (mall) som ska användas av alla lärare. Ett förväntat resultat av detta är att lärare på egen hand och tillsammans med andra börjar reflektera över sin egen undervisning och sin egen kompetensprofil för att identifiera områden att förändra och utveckla. Alignmentplanering utgör en första grund till att skapa ett mer professionellt gemensamt läkarspråk för att kunna tala om vad det är jag/vi gör när det som händer. 

Viktigt att poängtera är att:

- det är hur planeringen används i vardagen som skapar röd tråd och inre logik för eleverna.
- du behöver använda minst lika mycket tid att förankra planeringen hos eleverna som du använder till att skapa grunderna i den.  

Nackdelarna kan vara att många elever inte har haft regelbunden skolgång på grund av krig eller konflikter. Då kan de inte förstå syftet med kursplaner och kunskapskrav. Alla länder har inte samma upplägg av undervisning och skolans mål som Sverige. Fördelarna ligger i att det blir en tydlig struktur när eleverna får vara delaktiga i planeringen.

Litteratur:

 Abrahamsson, T. & Bergman, P. (red.) (2014). Tankarna springer före...Att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag.

Skolverket. 2018. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011. Stockholm: Skolverket.

Bilaga1 

Inför Skoluniform i svenska skolor !

Varför är bra att man ha skoluniform i skolor, fördelar är att om någon har inte råd att köpa kläder och nackdelar Är alla ser likadana ut, och man får inte bestämma över sig själv .

Här svenska skolor ofta har inte skoluniform för att alla har råd och landet är ett fritt land och alla får bestämma sig själv, men i hemland man får Inte själv bestämmer och där är tvärtom som Sverige. Alla inte har råd att köpa ny kläder, och alla måste ha skoluniform. Innan trodde jag att det är bra att alla har likadana kläder men när jag kommit till Sverige då förstod jag att vad bra att man kan välja själv eller bestämmer sig . innan när jag gick skolan i hemland de lärare sa att skoluniform är symbol för respekt och disciplin och när man hade inte skoluniform betyder att man är ett dålig elev . Och samma sak som hår man får aldrig har långa hår måste vara jätte kort nästan som skallig och allting blivit jag så himla arg när de sa så och då man måste klippa annars de kommer med en sax och klippa håret .

Men skoluniform har också fördelar och nackdelar, fördelar är om man har inte råd Det behövs inte att köpa ny kläder och på annan sätt kan man säga att visa respekt till varandra .Och nackdelar är, i Sverige nästan alla har råd att köpa nya kläder och kanske de vill inte ser likadana ut och vill tar på sig nya kläder varje dag eller kanske tror de att om man har samma kläder varje dag det är äcklig, för att Sverige är ett modern land eller en rik land och alla invånare som bor i vill vara annorlunda än andra och de bryr mycket på marken i kläder eller i skor.

innan när jag var i hemland då man får inte har långa hår om man har lång hår kommit en lärare med en sax och klippa håret och då måste man klippa helt eller göra skallig, och måste har allting på sig skoluniform, om man har inte skoluniform eller har långa hår betyder att man är en dålig elev. Fördelar är det behövs inte köpa kläder och nackdelar är man villa inte ser likadana ut .

Här svenska skolor ofta har inte skoluniform för att alla har råd och landet är ett fritt land och alla får bestämma sig själv, men i hemland man får Inte själv bestämmer och där är tvärtom som Sverige. Alla inte har råd att köpa ny kläder, och alla måste ha skoluniform. Innan trodde jag att det är bra att alla har likadana kläder men när jag kommit till Sverige då förstod jag att vad bra att man kan välja själv eller bestämmer sig . innan när jag gick skolan i hemland de lärare sa att skoluniform är symbol för respekt och disciplin och när man hade inte skoluniform betyder att man är ett dålig elev . Och samma sak som hår man får aldrig har långa hår måste vara jätte kort nästan som skallig och allting blivit jag så himla arg när de sa så och då man måste klippa annars de kommer med en sax och klippa håret .

Bilaga 2

Bilaga 3

 Bilaga 4

 Bilaga 5

Nu ska du skriva en insändare. Läs noga igenom anvisningarna innan du börjar skriva. Du får använda ordbok. Provtiden är 120 minuter.

Läs genom skrivuppgiften:

En insändare

Syftet med en insändare är att framföra en åsikt och därmed påverka andra. En insändare är en argumenterande text men dt ska vara kort och slagkraftig, personlig och helst beröra något aktuellt. Den ska alltså vara argumenterande med en åsikt som man vill förmedla och argument. Argumentationen ska alltså vara kort, kärnfull, slagkraftig och framför allt övertygande. Du kan med fördel ta hjälp av hur man skriver argumenterande texter och debattartiklar, men skriv mer informellt, alltså mer personligt.

Välj ett ämne:

• Gör något åt miljön
• Förbjud reklam
• Skoluniform är bra

Gör så här:

1. Välj en intresselockande rubrik som anknyter till tesen - gärna lite provocerande så att läsaren uppmärksammar insändaren. Och om rubriken inte är tillräckligt tydlig måste tesen preciseras (förtydligas) i första stycket.
2. Presentera din tes klart och tydligt och helst flera gånger i texten.
3. Lägg fram dina argument och håll dem korta och slagkraftiga.
4. Avsluta din insändare med din tes och ditt bästa argument.
5. Signerar din insändare med ett alias (ett påhittat namn som är kopplat till ditt ställningstagande), t.ex. Arg bilägare, trött turist osv