Maryam Mousavi

Pedagogisk planering

Modersmålslärarens roll i elevernas språk- och kunskapsutveckling

Planering

Syfte i modersmålsundervisning ger eleverna förutsättningar att utvecklas till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet. Genom undervisningen i ämnet modersmål utvecklar eleverna sin självkänsla och ska utveckla förtroende till sin språkförmåga tilltro eftersom detta är grundläggande för att våga uttrycka sig. Genom undervisningen utvecklar eleverna kunskaper om modersmålets uppbyggnad samt förmågan att uppfatta språkliga strukturer, formulera sig i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. En människas modersmål är grundläggande för hennes förståelse och tänkande. Språken kan fungera som stöd för varandra. Det innebär att om en elev kan ett begrepp på sitt modersmål så är det lättare för honom eller henne att lära sig motsvarande begrepp på svenska, och tvärtom (Skolverket, 2018). Genom undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla de två förmågor:

• Kommunikativ förmåga: att samtala, diskutera, motivera och presentera.
• Analysförmåga: jämföra likheter och skillnader.

Genomförande

Eleverna går till modersmålskurs åk 9. De har modersmålsundervisningen i dari 60 minuter i veckan. Gruppen består av 9 elever med olika skolgång och skolbakgrund.

Jag planerar för 3 veckor. V.3 har vi ett studiebesök av vår biblioteket. Där får eleverna ha samtal med bibliotekarie och får informationer av olika noveller som finns i vår biblioteket. De får en uppgift att läsa genom ”Lilla svarta fisken” För att bli förbered att skriva en sammanfattning av boken och skapa en avatar film om boken.  De ska jämföra olika skönlitteraturtext om olika tider i olika delar av världen under v. 4. Eleverna förbereder sig för enskild redovisning med stöd av digitala verktyg och sedan skapar de en avatar film om boken.

Konkretisering av mål

Först och främst måste jag konkretisera det som står i läroplanens kunskapskrav för eleverna och för oss själva. Jag plockar fram förståeliga kriterier som eleverna förstår och kan jobba utefter. De behöver också vara synliga så att jag som lärare kan göra en klar bedömning. Det måste även finnas en tydlig och konkret progression för att eleverna ska förstå vad som krävs av dem för att ta sig till nästa nivå. I varje moment berättar jag tydlig för mina elever om målet så att de kan förstå vad syftet är med arbete. När de lämnar in varje uppgift får de en matris av mig för att visa dem vika krav de har fyllt.

Arbetssätt

Jag väljer ett arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del (Skolverket, 2011). Det är viktigt att man försöker finna något som kan intressera eleverna och på så vis hjälpa dem på sin språkliga resa. Jag stimulerar elevernas språkutveckling genom elevernas intresse och jag använder mig av olika digitala verktyg. Jag kommer att arbeta med ”Plotagon” som är ett pedagogiskt material som passar för mina elever. Eleverna ska arbeta enskilt och i grupp.

Jag planerar för tre veckor. Under de tre veckor ska eleverna läsa en kort berättelse ”Lilla svarta fisken” av Samad Behrangi. Boken är 20 sidor och det finns båda på persiska och svenska. Sedan skriver de en sammanfattning av boken och svarar på frågorna om boken. Jag fokuserar på lässtrategier för att eleverna kan förstå, tolka och analysera texter från olika medier och att upptäcka texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Eleverna ska göra en Muntlig presentation om bocken för olika mottagare. Till sist skapar vi en avatar film tillsammans.

Avatar filmen kan öka elevernas läslust och de kan förstå svåra texter och elevernas kreativitets förmåga också kan utveckla. Elever fick en möjlighet att visa helt andra färdigheter än de som de är vana vid att behöva visa i klassrummet. Dessa elever var de som snabbast knäckte spelkoderna och som först tog sig vidare till nästa nivå. Deras hjälp i klassrummet var oerhört efterfrågad av andra elever, elever som de i vanliga fall brukar ta hjälp av, var nu elever de själva fick assistera! Eleverna fick använda alla förmågor de behärskar, men som de kanske, tyvärr alltför sällan, får chansen att visa inne i klassrummet.

Kunskapsbedömning och betygssättning

Jag utvärderar varje elevs kunskapsutveckling, muntlig och skriftligt redovisa utifrån kunskapernas krav. Jag använder mig både summativ bedömning och formativ bedömning. syfte med summativ bedömning är att summera elevernas kunskaper i slutet av terminen eller läsåret. Syfte med formativ bedömning är en pågående bedömning med syfte att ge konkret och tydlig feedback. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. (Skolverket, 2018).

Jag kommer att bedöma elevens analysförmåga både i tal och skrift, att läsa och förstå texter, att jämföra likheter och skillnader mellan olika texter och elevensförmåga att beskriva orsaker och konsekvenser.  Den språkliga säkerheten vad gäller hur de använder skiljetecken. Då ska eleverna hålla i en minilektion kommer de till en början att bedömas utifrån sina muntliga färdigheter. Eleven ska förklara och påvisa samband och ska jämföra olika perspektiv. Genom skriftlig uppgift får alla elever en likvärdig chans att visa vad de har lärt sig. Jag använder mig av Google classroom där skickar eleverna sina uppgifter och de får tillbaka mina responsen. Ett rättvis betyg eller positiv kommentar kan hjälpa elevernas språkutveckling. Om en elev ser att ha lyckats med något får de inre motivation (Skolverket,2011).

Jag använder mig av den matris för att bedöma mina elevers kunskap. Genom matrisen kan eleverna få veta vad är kravet för uppgifterna och hur jag bedömer deras arbete.

Uppföljning och dokumentation

Jag dokumentera mina egna planeringar för att följa upp och utvärdera undervisningen och elevernas kunskaper under ett läsår. Jag försöker att dokumentera elevernas kunskaper på ett tydligt och ett sakligt sätt för att kunna stödja elevernas kunskapsutveckling samt elevernas vårdnadshavare får möjligheter att följa och stödja sina barn i deras skolarbete. 

Jag spelar in elevernas röst så kan de och jag höra deras språkutveckling. Jag dokumentera i ett och samma dokument/mapp i stället för att skriva i kalendern och på lösa papper som förvinner innan jag hinner lägga det på rätt plats. Jag dokumenterar olika texter som eleverna skriver under terminen.

Reflektion och fjärrundervisning

Om man jämför fjärrundervisning med undervisning i klassrummet så hittar man både fördelar och nackdelar med båda. Genom fjärundervisningen ökar förutsättningarna att ge eleverna utbildning enligt skollagen, att höja personalens och elevernas digitala kompetens, att utveckla användandet av digitala läromedel för att skapa en större variation i undervisningen och ökar förutsättningarna för en likvärdig utbildning oavsett elevens modersmål. Läraren behöver inte åka runt inom en kommun och läraren kan ha större grupp genom fjärundervisningen. Fungerande teknik är naturligtvis en förutsättning för att webbaserad undervisning ska bli framgångsrik. Personalbrist och läromedelstillgång är de andra nackdelar med fjärundervisningen. 

Målet är dock i båda fallen det samma: utveckla elevernas språk- och ämneskunskaper och stödja eleverna att bli självgående tänkande individer. Om vi ska ha en fungerande organisation kring fjärrundervisningen förutsätter är viktigt att man tänka på Samarbete mellan vuxna i skolan för ett samtal kring elevens behov och kring vad som ska prioriteras.  Ämnesläraren delger studiehandledaren planering och tillhörande material och studiehandledaren återkopplar till ämnesläraren efter varje lektion. Informationsöverföring är också en viktig del.

Kurslitteratur

Behrangi, Samad (1998). Lilla svarta fisken. London: Ketabearzan.

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2018, Lgr11.Stockholm: skolverket.

Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen 2011, Lgr11. Stockholm: skolverket.