Maryam Mousavi

Deluppgift 1:

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor består av barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Denna uppsats handlar om andraspråksteorier och didaktiska inslag som driver språkutvecklingen framåt. Utveckling av svenska som andraspråk är en komplicerad process och kan påverka av olika orsaker. Individuella orsaker: ålder, motivation, skolbakgrund, lingvistiskt avstånd, läs-och skrivförmåga, lär strategier, psykiskt och fysiskt tillstånd och mål med svenskinlärning. Yttre faktorer: orsaker till migration, tillgång till undervisning, arbete och kontakt med målspråket. Svårigheter för andraspråksinlärningen kan bero på första språkets struktur, individuella faktorer och miljörelaterade.

Modersmålets roll - transfer och kontrastiv analys

Andraspråksteorier hjälper lärarna att veta hur vi organiserar undervisning andraspråksinlärningen. Först och främst ska jag fokusera på kontrastiva metodensom handlar om modersmålsroll och påverkan vid inlärningen av ett nytt språk. Modersmålsfonologi och fonetik har en betydelse när det gäller uttalet i andraspråket. Det som kännetecknar den kontrastiva metoden är systematiska jämförelse mellan modersmålet och målspråket. (Abrahamsson, 2013). På grund av transfern av modersmålet kommer många andraspråksinlärningen möta olika problem i svenska språket (Abrahamsson, 2013). Transfer betyder att överföra kunskaper från första språket till andra språket. ”En negativ transfer inträder de det blir en konflikt mellan de tidigare inlärda och det nya” (Zetterholm& Tronnier, 2017, s.51).  Då blir en stor utmaning för andraspråkinlärare att ta bort gamla vannor eller förändrar gamla strukturen och lär sig nya fonem, stavelsestrukturer, grammatiska former, lexikon, prosodi, eller artikulation. Jag som kom som en vuxen till Sverige och behärskade persiska grammatiken så hjälpte med att svenska inlärningprocessen gick fram väldigt mycket snabbare i jämfört med de som inte kan grammatiken på sina modersmål. Jag hade ganska stort ordförråd på persiska med mig därför när jag använde Lexin eller Googletranslate så förstod jag exakt vad ordet betyder och på vilket sätt och vilket sammanhang det används. Jag måste säga att engelska språket som jag läste i hemlandet på universitetet hjälpte mig betydligt mycket med att komma igång med svenska inlärningen dvs att det finns ganska många gemensamma ord i svenska och i engelska. På andra sidan skillnader som finns mellan persiska grammatik och svenska grammatik krånglade lite inlärningsprocessen. Exempelvis tog det ganska mycket tid tills jag lärde mig ordföljd i en mening.

De barnen som kommer till Sverige före tonåren lär sig oftast prata så flytande att det inte hörs någon brytning i dagligt tal. Men de allra flesta vuxna kommer aldrig att tala svenska utan att modersmålet slår igenom.  De vuxna som behärskar i sitt modersmål kan lära sig lättare att läsa och skriva med jämför att prata. Barn kan uppnå en behärskningsnivå av andraspråket som kan liknas vid modersmålstalares. Detta verkar vara betydligt svårare för vuxna inlärare, och bland dem kan man konstatera stora individuella skillnader när det gäller behärskningsnivån av målspråket. ”Vi har kunnat konstatera att modersmålet spelar en viktig roll både för den enskilda individens språk -och kunskapsutveckling och för det mångkulturella samhället” (Mattsson, 2017, s.126).  Svenska språks inlärning kan vara lätt eller svårt beror nästan uteslutande på vilket modersmål man har. Till exempel sägs svenskar ha lättare för att lära sig tyska än kinesiska eftersom tyska är ett germanskt språk precis som svenska och de har många gemensamma strukturer och en tysk person också kan lära sig svenska lättare med jämför av en kinesisk.

Sedan jag började jobba som lärare med barn och ungdomar så märkte jag att språkinlärningen och språkutvecklingen går betydligt fortare fram i jämfört med vuxna. Flerspråkighet kan användas som extra reseurs för lärandet när det gäller språk- och kunskapsutveckling. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet kan främja elevernas språk- och kunskapsutveckling samt ska de eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga (Skolverket, 2018). För förskolan finns inte krav på modersmålsstöd men det finns i läroplanen tydlig att modersmål ska öka aktiviteten hos förskolan: ”Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla båda det svenska språket och sitt modersmål” (Mattsson, 2017, s.128).  Att samverka mellan ämneslärare och modersmålslärare och studiehandledare är en viktig faktor till andraspråkelever språkkunskapsutveckling.  Sammanfattning är att modersmålet kan hjälpa elevernas utveckling eller kan ge eleverna svårigheter när de ska studera nya språk.

Nedan nämner jag några förslag som jag själv använde under inlärningsprocessen som man kan med hjälp av de hantera de inlärningssvårigheter som finns.

·       Dela eleverna i grupper utifrån deras modersmål och låta dem använda sina modersmål för att kunna skriva med hjälp av varandra och kunna diskutera om ämnet.

·       Eleverna i grupper kan muntligt berätta för varandra på modersmålet och sedan översätta och berätta för resten av klassen.

·       Eleverna får lära sig att använda flerspråkiga lexikon för att förstå mer om begreppen.

·       Eleverna får förslag att diskutera skolarbete hemma och få hjälp från familjemedlemmar på deras modersmål.

·       Eleverna får förslag på att läsa några olika tvåspråkiga böcker som texter i böckerna består av både svenska och deras modersmål.

Enligt Pavlovs mänskligt beteende, även deras språk bygger på vanor. Inläraren är ”tom” men kan lära sig genom imitation, repetition och belöning. Betyg är en bra belöning för eleverna som man kan tänka på.  Enligt Skolverket ”språk som ett resultat av ändrade sociala språkvanor. Man lär sig språk genom upprepning, genom att lyssna, genom positiv förstärkning” (Skolverket, 2017, s.22). Det finns olika invid faktorer kan påverkas på språkinlärning t.ex. affektiva, kognitiva, sociolingvistiska, biologiska faktorer anses kunna bidra till att förklara varför olika andraspråksinlärare utvecklar sina färdigheter och kompetens i så olika grad och med mer eller mindre framgång. Forskningen visar att motivation är en av de individuella affektiva faktorer som spelar en viktig roll vid inlärningen av ett andraspråk (Abrahamsson, 2013). Motivationen är avgörande när en individ bestämmer sig för att lära sig ett andraspråk och den liknar en motor som håller själva inlärningsprocessen vid liv.

Sociokulturell teori:

Vygotskij var en pedagogisk teoretiker som blev kända under 1960-talet. Han införde idén om att mänsklig utveckling sker i samspel med individens omgivning i högre grad än att det är en självständig individuell process. Särskilt intresserade han sig för skillnaden mellan vad individen kan lära sig på egen hand och vad individen kan lära sig tillsammans med en mer kompetent person.

Vygotskij utgångspunkt kallas sociokulturell eller sociokulturellt perspektiv på lärande då han ser omgivningen som avgörande för individens utveckling och insats.  I det här sammanhanget berättar Vygotskij att småbarns språk växer fram genom att de ingår i en social aktivitet. För att ett barn ska internalisera begrepp och kunskaper krävs att det undervisas och har goda relationer med vuxna (Mattsson, 2017).  Enligt Vygotskij påverkar alltså de sociala faktorerna intelligensen, som inte enbart beror av biologiska förutsättningar. Hans åsikt att språket är ett krav för tänkandet är viktig inom kognitiv psykologi.

Språket skapas genom samspel och stöttning det betyder att samspel är ett underlag för utveckling. Elevernas individuella utveckling är ett resultat av interaktion och samspel som sker på grundnivå och sedan övergår till individuell nivå Individuell utvecklingen föregås av yttre aktiviteter tillsammans i en grupp. Det viktigaste dimensionen i sociala perspektiv som ursprunget i Vygotskij är att våra tankar bli verklighet i talat. Det betyder att det finns en relation mellan muntlig och skriftig förmågan genom att prata kan eleverna utveckla sina färdigheter i skriftliga förmågan.

En utav de största hinder som jag hade i början när jag började SFI var att hade inga kontakter som kunde använda orden som lärt mig under tiden. I klassrummet var jag mest en lyssnare och fanns inga tillfällen att kommunicera och använda svenska språket. Sedan efter ett tag började jag delta i svenska aktiviteter som församlingar i kyrkan, språkcafé och hitta svenska talande vänner. Där i de olika sammanhangen fick jag möjligheter att tala och använda mitt ordförråd. Jag bad de i gruppen att rätta mig när uttalar fel eller använder fel grammatik. Även om engelska hjälpte mig med de gemensamma orden men i början hindrade mig att prata svenska. För att var jag rädd att prata fel svenska då använde jag engelska istället.

Mitt förslag för att kunna komma igång och använda språket är att på flera tillfällen i veckan blanda elever som läser introduktionsprogrammet med eleverna som har svenskan som modersmål. På så sätt får de stora möjligheter att samtal med varandra och stötta varandra till språkutveckling. De får bredare nätverk och får möjligheten att hitta svenska vänner och känna sig delaktiga i samhället. För vuxna kan man ha aktiviteter såsom att sitta i gruppen på några tillfällen i veckan och prata om olika tema som en ledare till gruppen kan hitta på och samla in lite material på ett lättare språk.

Sociala faktorer styr språkbruk, variation hos språkanvändaren, variation på samhällsnivå, samt möjligheten att lära sig ett språk. En viktig förutsättning är att lärandemiljön är bejakande, flerstämning och inkluderande och att man bygger förtroendefulla relationer mellan lärare och elever. Att socialt inkludera betyder att vi behöver vara öppna för förändring av norm, synsätt, förhållningssätt och arbetssätt för att flera ska känna sig delaktiga och välkomna som en del av den svenska skolan och den svenska samhället. Ett sätt att arbeta utifrån sociokulturella perspektiv är att eleverna sätter i små grupper och ge dem uppgifter att diskutera eller svara på frågor tillsammans.

Kognitiva eller konstruktivistiska perspektiv

”Språk som en medfödd förmåga som utvecklas succesivt.  Språket utvecklas i tak med individens mognad och genomgår vissa stadier tills man behärskar språksystemet. Undervisningen bör ligga ett snäpp över den språknivå eleven befinner sig på i sin utveckling” (Skolverket, 2017, s.22).  Ett annat sätt att se på lärande är kognitiva eller konstruktivistiska perspektiv, där man sätter de enskilda individen i centrum. Kognitiva teorin vill förklara hur en inlärare tar sig från den allra tidigaste inlärningen till den avancerade färdigheter, vad den kan vara. Språk- och kunskapsutveckling är beroende av elevens tidigare kunskaper, erfarenheter och tänkandesätt eller mentala strukturer som har utvecklats ur våra särskilda kulturella erfarenheter. ”Grammatiska utvecklingsstadier är ett typiskt exempel på hur inlärning och undervisning kan mötas. Genom att undervisa om grammatiska strukturer på en nivå som matchar inlärarens utvecklingsnivå kan vi skapa bästa möjliga potential för inlärning” (Mattsson. 2017, s.57).

För mig som är utbildade från mitt hemland och har ganska mycket kunskap med mig om mitt samhälle i hemlandet har varit till hjälp att hur ett samhälle fungerar. Exempelvis när jag läste om de olika politikbegreppen som budget, riksdag, talesman, stadsminister, demokrati, val och så vidare då hängde jag med och förstod vad som menas med de här orden på grund av mina tidigare kunskaper. Men fanns hindrar som skillnader mellan kulturer och sättet att samhället fungerar med de olika lands regler. Det tar tid tills man lär sig svenska kulturen, människors tänkande och regler som finns i det nya samhället som inte fanns i det gamla.

Mitt förslag för att få undervisningen att bli mer kognitiva krävande är att försöka skapa uppgifter som är tankemässigt utmanande för de eleverna som kommit längst och försöka anpassa stöttningen så att alla andra elever kan lyckas med samma uppgifter. Exempelvis eleverna kan få lyssna på något som har samma ämnesinnehåll på svenska via radio, tv eller podcast för att sedan diskutera innehållet på ett valfritt språk. Samarbete mellan SVA-lärare och ämneslärare i ett sådant läge spelar en viktig roll i elevernas kunskapsutveckling.

Litteratur:

Abrahamsson, Niclas. (2013). Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk: Hyltenstam & Lindberg (2013) Svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur

Mattson, Anna. (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur

Källström, Roger. (2012). Svenska i kontrast: tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur

Philipsson, Anders. (2013). Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv. Ingår i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur

Skolverket. (2017).  Greppa språket Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket

Deluppgift 2: kontrastiv analys av persiska, språkliga svårigheter och hinder

Persiska är ett indoeuropeiskt språk och tillhör samma familj som svenska. Persiska har lånat sitt alfabet och en tredjedel av sitt totala ordförråd från arabiskan.

Det persiska alfabetet har 32 bokstäver och skrivs från höger till vänster. Varje bokstav har minst ett ljud. Ljuden delas in i vokaler och konsonanter. Det finns inga stora och små bokstäver utan bokstäverna skrivs olika beroende på var i ordet de förekommer (initialt, medialt, finalt). Bokstäverna skrivs i vissa fall även olika medialt och finalt beroende på om de uppträder självständigt eller skrivs samman med annan bokstav. Flesta av persika talande elever har mycket problem med stora bokstäver när de ska börja en mening eller skriva namnen för att persika inte har stor och små bokstav. Bokstäverna skrivs alltså olika beroende på om de kommer först i ordet, i mitten eller i slutet.

Det är så svårt för persisktalande att lära sig uttala svenska. persiska har färre antal vokaler än svenska. Persiskan har sex vokaler, medan svenskan har så många som nio korta och nio långa vokaler. Att lära sig svenskans vokaler är alltså svårare för en persisktalande än det är svensktalande att lära sig persiskans. ”I modern persiska saknar vokalsystemet välavgränsad kvantitetskillnad i motsats till svenskan där varje vokal har ett långt och ett kort ljud beroende på antalet efterföljande konsonanter, t.ex. röd (lång), rött (kort). I klassisk persiska fanns en kvantitetsskillnad mellan lång och kort vokal som har central betydelse for metriken och recitationen av den klassiska poesin” (Dahlén, 2017, s.17). Vokalerna skiljer sig inte bara med avseende på längd (lång och kort vokal) utan i ett fall även med avseende på kvalitet eller klangfärg, nämligen skillnaden mellan de olika vokalljuden i och y.

Vokaler som finns i persiska:
i låter som svenskans i (sitta).

e låter som svenskans e (kvartett).
a låter som svenskans a (kat).
á låter som svenskans a (var).
o låter som svenskans å (gått).
u låter som svenskans o (bodde).
Det finns 25 konsonantfonem i persiska som till stor del motsvarar svenskans konsonanter. Klusilerna är starkt aspirerade initialt och något svagare aspirerade i andra positioner i stavelser eller ord. Tonande klusiler och frikativor avtonas i slutet av ett ord.

Brytning

Skillnader mellan L1 och L2 kan ligga i:

• ” foneminventarierna och fenomens fonetiska realisering,
•  de fonotaktiska reglerna,
• de prosodiska kategorierna och deras realiseringar ” (Engstrand, 2007, s.100).

Ordbetoningens placering, de främre rundade vokalerna och kontrasten mellan uttunning och inrundning är vanligaste problem som en persiska talande möter under sin lärandetid.  Betoning ligger i huvudsak på ordets sista stavelse i persiska språket.

Prosodi

Liksom i svenskan finns det en betonad stavelse per ord i persiska. Betodlingens placering är förutsägbar utifrån den morfologiska strukturen och ligger i de flesta orden på sista stavelsen i ordstammen eller på något suffix.

 Morfologi

Morfologi i persiska är ett system byggt på affix och består främst av suffix och mindre av prefix. Inom persiska finns affix både som fria och bundna morfem. På grund av olika morfem kan ha samma grundform. De korta vokaler skrivs inte i texten då analya orden blir svårt och det är möjliga flera olika tolkningar vid en analys. Exempelvis kan ett ord skrivas mrd och få olika betydelser, det beror på vilken vokal som sätts in i ordet. Om o eller a sätts in bildads verbet mord (dog) eller bildas substantivet mard (man).

När det gäller adjektiv fungerar som för substantiv men de kan dessutom ha komparativa former. Personliga pronomen kan både stå fria i en mening eller vara bundna till ett ord. Exempelvis ketâb-am (min bok) ketab=bok.

 Verben kan böjas med varken enkel böjning eller sammanställ böjning. Den enkla böjningen delas in i två olika grupper beroende på verbs stam. En grupp består av de verben där stammen står i presens och andra gruppen de verben som står i preteritum. Verb med kombinerad böjning kräver ett extra verb för att böjas. Det kan röra sig om extra verb som shodan (bli), khastan (vilja).

Det finns många verb i persiska som bildas med hjälp av ett substantiv, proposition eller adjektiv. Exempelvis zadan (att slå)eller dâdan (att ge). De flesta av verbet bildas på en produktiv typ och verben kan förlora sin betydelse. Till exempel: dust dâshtan=att älska (vän ha) eller gush dâdan= att lyssna (öra ge).

Det finns inte grammatiskt genus i persiska, t.ex. han och hon bestämmes av sammanhanget.

U raft. (hen gick). I standarsspråket finns inte bestämd artikel. Obestämd form kan vid behov uttryckas med yek (en) eller med den ändelsen -i, t.ex. yek ketâb ( en bok), yek ketâbi eller ketâbi (någon bock). Kasus böjas inte i persiska.

Syntax
 Ordföljden är i huvudsak subjekt + objekt + adverbial + predikat. Denna ordföljd används i huvudsatser, bisatser och frågande satser och verben brukar oftast stå sist.

Marde pir Xaneje Ivan ra did.

man gammal hus-POSS Ivan ACK såg

man gammal hus Ivans såg

De nybörjare elever har mycket problem att placera verb i andra plats i huvudsatsen.  De persiska talande elever brukar tänka på sitt modersmål först. På grund av negativ transfern av modersmålet får andraspråksinlärningen problem med ordföljden. De tonåriga eleverna kan lära sig ordföljden genom att höra och harma men för vuxna elever är inte så lätt för att deras modersmål är stark och de behöver lära sig strukturen först.

”Persiska är ett SOV- språk. Objekten markeras med en fristående partikel ra, något som liknar en kasusändelse. Skillnaden är att den är fristående. Genus är helt bortrationaliserat ur språket. Morfologiskt är språket agglutinerande med också ganska analytiskt (Andersson, 2014, s.76). Frågeorden placeras som regel på den plats i satsen där motsvarande satsdel skulle stå i ett påstående, till exempel: Madar e tu kojâ kâr mi konad?  Mamma din var arbeta? (Var arbetar din mamma?)

Verbsystemet

Persiska har en regelbunden verbstruktur där verbens konjugationsformer följer skilda bestämda regler. Verben uppträder i olika tempus, modus och aspekt. De böjs dessutom efter person och numerus. Det finns fler verbformer i persiskan än i svenskan, vilket beror på att ett böjt verb i persiskan innehåller mer information än i svenskan. Svenska verb har en enda stamform, imperativ, som är utgångspunkt för bildandet av alla andra verbformer. I persiska finns två stamformer: presensstam och preteritumstam. (Dahlén, 2017). Nybörjare elever blandar oftast dessa två preteritum och supinum verben. Det är svårt att förstå när man använder supinum i en mening. De två verbformer är nära i persiska och det är svårt för andraspråksinlärning att använda i rätt plats.  Oregelbundna verben som finns i svenska är en utav den svåraste delen i inlärningen som tar ganska mycket tid att förstå och lära sig.

Subjekt påverkar verbet i en mening exempelvis man miravam (jag går), to miravi (du går) U miravad (hen går). Persiska verben kommer med ett suffix som kallas (shenase) genom shenase man kan förstå vad är substantiv. Miravam (jag går) miravi (du går) miravad (hen går).

Attribut
Attribut placeras efter huvudordet, t.ex. ”madare e dust e xub e man” min gode väns mor.  Gränsen mellan adjektiv och substantiv är inte helt konkret. Adjektiven kan användas som substantiv och bland annat sättas i plural, till exempel pirhá gamla.
Adjektiv placeras efter substantivet och bestämmas till det med hjälp av attributmarkören e, t.ex. Madar e mehraban = mamma snäll. (snäll mamma). Adjektiv böjs annars endast i komparativ och superlativ. Dessa former bildas med hjälp av de betonade suffixen -tar resp. -tarin, t.ex.  
mohem (viktig), mohemtar (viktigare), mohemtarin (viktigast).  De flesta nybörjare elever har mest problem med adjektiv placering och adjektiv böjning. Det finns bara en lite skillnad mellan adverb och adjektiv i persiska, till exempel fungerar xub bra både som adjektivattribut och adverbial. Adjektiv böjning är också svårt för persiska talande.
Satsnegation

I svenska har vi negationen som satsadverbial i nekade satser, i persiska bildades negerade satser genom att ett prefix (ne)  نmed negerande betydelse läggs till verben. Exempelvis: man miravam (jag går), man nemiravam (jag går inte).

Metoder

”När man undervisar nyanlända elever är det dock av yttrats vikt att eleverna får använda alla sina språk eftersom deras svenska språk kan vara alldeles för begränsat för att kunna användas kunskapssökande i meningsfulla sammanhang” (Kaya, 2016, s. 33). För att jag som lärare ska lyckas med att skapa dessa möjligheter behöver jag veta språkets betydelse i olika skolämne och har samarbete med modersmålslärarna och studiehandledarna. Eleverna behöver kunna läsa och skriva till vilka ämnesspecifika ord och begrepp de måste kunna behärska. För att jag inte kan alla mina elevers modersmål brukar jag lista viktiga ord och begrepp och låta översätta dessa till elevernas olika språk. Ibland kan modersmålslärare eller studiehandledare hjälpa oss genom att agera tolk under grammatiklektioner.

Digitala verktyg har en stor roll i min undervisning. Ett oumbärligt hjälpmedel i studierna är lexikon på femton minoritetsspråk, men även bildmaterial och kortare videofilmer. Genom lexikon kan eleverna förstå ordabetydelse, ordensuttal och de kan också lära sig grammatik.

En annan hemsida som jag använder i min undervisning är Uttal.se Den här hemsidan är till för att kunna träna på uttal. Det finns filmer om hur du gör när du uttalar vokaler och konsonanter. Det finns en film om vad betoning är och en film om vad melodi är. Det finns också en ordlista med ord som återkommer frekvent i materialet.

Litteratur

Andersson, Lars-Gunnar. (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber

Dahlén, Ashk. (2017). Modernpersisk grammatik. Stockholm: Ferdosi.

Engstrand, Olle. (2007). Fonetik light kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur.