Vi lever i en mångkulturell och global värld. I dagens skola är det viktigt för lärare att ha kunskap om förutsättningarna i mångkulturella skola som innebär att ha kunskap om interkulturalitetens förutsättning och ha förståelse för elevernas kulturella identitetsformering. Den svenska skolan är idag en mötesplats för många olika människor och kulturer. Svenska samhället bygger på ett demokratiskt statsskick. Det betyder att allas lika värde i samhället. I samhället har människor dock olika omständighet och därmed olika möjligheter att använda medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Att människor lever under olika villkor är tydligt för alla de många invånare som har kommit till landet genom immigration som flyktingar. Allas lika värde kan bara bli möjligt att förverkliga om vi alla kan få frihet att välja. ”Interkulturell utbildning har en central roll i detta sammanhang och bör främjas med alla tillgängliga medel i syfte att främja tolerans, förståelse och respekt mellan olika folk, grupper och individer” (Lorentz,2013, s.62).
Min fokus ligger på en undervisning som ger kunskaper, färdigheter och attityder hos varje elev, och utvecklar en mer positiv inställning till andra kulturer. Detta för att kunna interagera med andra människor och därmed utveckla ett kritiskt förhållningssätt emot sina egna fördomar om andra. Den svenska skolan är en mångkulturell arena där elever möts och får lära känna varandra. Jag ger en bra möjlighet till eleverna att lära sig om andra människors kulturer, bakgrunder och etniska tillhörigheter genom olika texttyper, digitala verktyg och diskutera i gruppen. Sociala interaktioner och kunskaper är viktiga för elever, och jag som en lärare har ett stort ansvar att se till att eleverna får bra information gällande det mångkulturella samhället vi lever i. Mitt ansvar är att öka elevers kunskaper och interaktioner med andra människor.
”Pedagogisk kompetens står dels för en definierad knippakunskap, färdigheter i attityder som skapar en speciell professionell domän, dels för ett förhållningssätt till kunskap och kunskapsutveckling inom ett visst område” (Lorentz,2013 s.89).
De åtta är nyckelkompetenserna:
· Kommunikation på modersmålet.
· Kommunikation på främmande språk.
· Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
· Digital kompetens.
· Lära att lära.
· Social och medborgerlig kompetens.
· Initiativförmåga och företagaranda.
· Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
Enligt Lorentz många av kunskaperna och färdigheterna överlappar och kompletterar varandra. ”färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stödjer allt lärande. Det finns en rad teman som används i hela dokumentet: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor har alla en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenserna. (Lorentz, 2013). Att ha kompetent handlar också om självutveckling. Kompetens omfattar i att kunna ingå i en relation, att behöva reflektera och utveckla sin egen, att kunna relatera till andra och till sig själv. Detta sätt att uttrycka kompetens blir då ett sätt att uttrycka förmåga och handling i reflektion till sin egen individ som social varelse bedömd utifrån en större social kontext.
Interkulturell kompetens för mig innebär medvetenhet om andra kulturer t.ex. språk, traditioner, öppenhet, tolerans, respekt för olikheter, förståelse och flexibilitet.
Man kan gå till väga för att i sig medvetenhet om andra kulturer. Att skaffa sig interkulturell pedagogisk kompetens är en process där individer bildar och utbildar sig. Vi vet att förändring tar tid beroende på att vi som individer olika (Lorentz, 2013).
En kunnig lärare behöver olika kompetenser för att vara effektiv i ett mångkulturell samhället. Här nämnde jag kompetenser som en lärare behöver att utveckla sig själv i. Baskompetens: att kunna läsa, skriva. Social kompetens: att skickligt uppfatta, bemöta och relatera andras känslotillstånd och behov, att kunna samarbeta och kommunicera. Interkulturell kompetens: att behärska fler språk än svenska, att ha i öppen inställning till olika kulturer oavsett om man möter dem i eller i andra länder. Analytisk kompetens: att kunna lösa problem och kritiskt bedöma olika påståenden. Entreprenörskompetens: Att kunna identifiera möjligheter i omvärlden och omsätta dem i kreativ, uppfinningsrik och innovativ handling, att ha den förståelse och kunskap som krävs för att i konkret handling starta och driva verksamhet samt förmågan att engagera människor för den egna idéns genomförande. Ledarkompetens: att kunna organisera och leda andra människor för att nå verksamhetens mål.
I samhället och i skolan behöver mer kunskap och utbildning, det vill säga både elever och lärare, måste lära oss att leva i ett interkulturellt samhälle, har många olika samhällsvetenskapliga forskare lat om och beskrivit under de senaste decennierna. Kan meningen med utbildning också vara den att vi alla bör skaffa oss en kompetens där förståelsen av vårt mångkulturella samhälle blir förenat med en kunskap om mångfaldens betydelse, kulturens betydelse i våra sociala relationer och interkulturalitetens betydelse i vår kommunikation med andra. Ett interkulturellt förhållningssätt ska baseras på öppenhet och tolerans. Det leder till att man ser saker ur den andres perspektiv och att man kan se sig själv utifrån. Man måste känna sig själv innan man förstår den andre och ha insikt om vem man är. För att uppnå detta krävs att man konfronteras med det som är annorlunda. Konfrontation med det annorlunda gör att individen måste välja sida, veta vad hon tänker och vart hon står i relation till den andra. (Lorentz, 2013)
”Det interkulturella perspektivet bör forma alla relationer som förekom i skolans värld och alltså även i följande relationer:
elev-elev
elev-lärare
elev-skolledare
lärare – föräldrar
elev-föräldrar
föräldrar – skolledare
lärare – skolledare
skolledare – huvudman” (Lorentz,2013, s.66).
Ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv i skolans värld handlar om ömsesidig påverkan och samverkan mellan elever med olika kultur och bakgrund samt om samarbete mellan lärare och elev. Det handlar om elevernas sociala situation och kulturella identitet och olika problemsituationer som elever råkar in i i. Det handlar om kunskapen om att annorlunda än andra, om diskriminering och hur vi tillsammans kan öka integrationen i skolan.
· Etnometodologi:
I dagens mångkulturella och globala värld behöver vi ett interkulturellt pedagogikperspektivs. Våra handledningar är meningsfulla och vi har möjligheter att påverka eller bidra individuella till ett bättre liv för oss själva och de andra livsvärldarna. Vi lever tillsammans och relaterar genom språket våra tankar och förklaringar. Vi tror och vi har fått lära oss att vissa saker och personer är på ett visst sätt. På det viset far vi också en bild och en beskrivning av de andra.
· Främlingsfientlighet:
Främlingsfientlighet betyder att avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar. Svenska skolan har en målsättning att förmedla respekt för individen, mångfald, öppenhet och tolerans mot andra kulturer samtidigt som staten konstaterar att det råder mycket främlingsfientlighet i skolan.
· Postmodernism:
Att leva i ett modernt samhälle. Vi blir ett samhälle med ett nytt sätt att förstå vetenskap och teknologi. Det postmoderna samhället ett samhälle där kunskap blivit till information, vilket innebär att den inte längre ingår i en föreställning om bildning eller frigörelse. Begreppet postmodernism har ofta betecknat en stilepok och konstnärlig rörelse med rötter inom måleri, litteratur, skulptur och arkitektur. Att tala om postmodernitet eller den postmoderna tiden behöver inte alls innebära en rörelse eller stilepok; begreppet representerar ofta en tid, ett tomrum som kommer efter den moderna tiden. (Lorentz, 2013)
· Mångkulturalism
Ett samspel mellan människor med olika upplevelser, klasskillnader och bakgrunder (Lorentz, 2013). Mångkultur definieras som personer med olika kulturella bakgrunder som existerar. Interkulturell innebar att personerna som finns i ett mångkulturellt sammanhang agerar tillsammans.
· Dekonstruktion:
Värderingar och normer inom den egna kulturprocessen leder till delmålet medveten kulturell identitet. Denna medvetenhet brukar vi kunna skaffa oss genom att förstå oss själva och vårt handlande, för många av oss är detta dock en ganska komplicerad målsättning. Dekonstruktion är ett begrepp som används när vi ska förklara och plocka isär olika fenomen, för att på så sätt få en insikt om dess innehåll. Det betyder att vi kan öka vår egen förståelse och vi har öppnat vägen till att kunna uppfatta någon annans förståelse. Syftet med dekonstruktion av den egna kulturen är just att komma åt det självklara och det omedvetna som existerar i ens eget varande och beteende, förmedlat just i den kultur vi har vuxit upp med. Lyckas vi komma åt detta självklara oftast omedvetna, börjar vi också förstå vad det är som gör att vi ofta från att något är normalt och självklart. (Lorentz, 2013)
Litteratur:
Lorentz, Hans (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens. Integration i dagens skola. Lund: Studentlitteratur.
0 kommentar(er)
