Maryam Mousavi

kontrastiv perspektiv

Kontrastiv metod är en metod inom språkundervisning. Det som kännetecknar den kontrastiva metoden är systematiska jämförelser mellan modersmålet och målspråket (det språk som ska läras). Om till exempel persiskatalande elever ska lära sig svenska, så betonar läraren särskilt de skillnader mellan svenska och dari som brukar vara orsak till svårigheter för daritalande.

Här ska jag berätta lite mer om kontrastiva perspektiv om genrefamiljer och jämför de med olika genre som finns i persiska språket.

Berättar familjen:

Berättar familjen är första saker som man lär sig i Iran i grundskolan. Eleverna har en lektion i veckan som skriver om sig själv eller vad de har gjort under helig eller sommar.  Under läsåret får eleverna många olika teman för att vissa sin skriftliga förmåga. De får möjlighet för att berätta om sina erfarenheter och händelser.  Eleverna återberättar en berättelse eller tolkar olika dikter och skriver på enkel sätt. Det fans olika kända diktare i Iran och de är viktiga för Irans kultur och språk. Därmed är viktigt för eleverna att läsa olika dikter och kan tolka eller återberätta på ett enkelt sätt. Men eleverna i Irans skols system läser inte om nyheter i skolan. Iran är ett diktaturland och regionen vill inte barnen i skolan vet mycket om politik och värdens nyheter. Nyhetsartikel är ett nytt ämne för eleverna som kommer från Iran för att de inte brukar läsa eller skriva en nyhetsartikel. Exempelvis är svårt för mina elever att skriva en insändare för att de inte har haft likadana text i sitt land.

 

Fakta familjer:

Man får inte använda av mobiler eller dator i Iran. Google är begränsat och eleverna har inte möjligheter att hitta information av olika websidor. Historiska texter är lättare för eleverna för att de brukar skriva om kända diktares liv eller kända personer i Irans historia.  Eleverna som går till högstadier och gymnasiet lär sig att skriva förklaringar, instruktioner och rapporter men de fokuserar mycket med det beror på lärarens smak. I farsilektioner lärarna fokusera mycket till skriftlig, läsnings förmågor. Ibland har mina elever problem att tänka själv och skriver konsekvensförklarning för att de inte har tränat innan i sitt land.

 

Evaluerande familjen:

Detta är ett nytt ämne för mig och mina elever. kanske läser eleverna på universitet om argumentations texter eller responstext men inte i grundskolan eller gymnasiet skolan. När jag var i skolan fick vi inte att diskutera i klassrummet med lärare eller med de andra elever. Lärare var en huvudperson i klassrummet och vi fick inte säga våra åsikter i klassrummet. Eleverna är bara lysnare i klassrummet och de följer bara lärares tänker och åsikter. Det är svårt för eleverna som kommer från ett diktaturland diskuterar och argumenterar om olika ämnen för att de inte hade möjlighet att lära sig prata fritt i skolan och i samhället. Eleverna behöver lite mer tid för att lära sig om demokrati och sina rättigheter. Det tar längre tid för eleverna som har varit många år i ett annat skolsystem att anpassa sig själv med ett nytt system.