Maryam Mousavi

• vad är kommunikation?

Kommunikation innebär ett utbyte av tankar och idéer mellan människor för att uppnå en förståelse. Alla bra relationer bygger på en fin kommunikation och förståelse. Man kan kommunicera på olika sätt: muntligen, skriftligen, med olika tecken, flaggor, signaler, ansiktsuttryck etc.

•  Vilka fyra kommunikationskatagorier brukar man tala om?

-          Kommunikationsvetenskapen eller kommunikationskontexter,

-           Inteapersonell kommunikation

-          Grupp- organisationskommunikation

-          Masskommunikation

•  Vad innebär det att språket har en utrycks – och en innebördssida?

Inom lingvistiken och språkteorin och språkliga tecken sägas inrymma två sidor: en innebörds och en utryckssida. På boken ta ett exaple . om vi tänker på ordet *bli* så är det uppbyggd med tre ljudmässiga. Just dessa tre tillsammans , i en bestämd ordning, utgör det språkliga uttrycket för bli. Näe en person som kan svenska språket hör *bli* sammankopplar de ordet med en viss innebörd, ordet ges en betydelse . relationen mellan ultryck och innehåll är på så sätt godtycklig . att den är godtycklig betyder att den som inte kan språket inte kan förstå ett ord betydelse enbart utifrån uttrycket.  

•  Vad menas med ett språket är mångbottnat och relativet?

Det är mångbpttnat i så motto att innebörden av den kommnecerad avgöras av hur orden fogas samma i satser, satserna i stycken, och stycken i hela texten. Genom att exampelvis variera ett ord placering i en mening kan den få skilda betydelser.

•  Hur har situationen betydelse för mellanmänskilig kommunikation?

Kommunikationen inte enbart grunar sig på orden, satserna eller texterna. Det är sålunda inte enbrt ordens betydelse som signalerar mening, utan även hur, var och när dessa utrycks. Innebörden av det som kommuniceras står därmed att finna i den kontext som kommunikationen äger rum. Det är skillnaderna mellan attt pressentera sig själv på en anställningsintervju och att göra setsamma på en informell middag.

• Vad innebär begreppen high context- och low context-kulturer?

Som orden antyder står i de senare kulurerna en törre del av inneörden att finna i själva situationen och de inblandades relation till varandra medan innebörden i de förra orimärt härleds ur de verbala budskapen. Kännetecknande för ``low –context –cultures`` som Sverige , liksom stora delar an västvärlden, är att det centrala i en kommunikationnitrarion är vad som sägs. Som en kontrast värderar man i högre grad i ``high context-cultures ``, som exampelvis de latinamerikanska eller asiatiska kulturerna , de osagde outtalade och tillbakadragna. Att säga det självklara eller helt enkelt att tala för mycket uppfattas om förvirrande.

• Vilka är grundtankarna i sapir-whorf-hypotesen?

Sapir skrev att språket inverkar på människas sätt att tänka. Hans studenst Whorf kom sedan att hävda att verklighetuppfattningen hos människor inom en given kultur är beroende av språk som de talar. Detta är grundtnkarna om ``Sapir-Whoraf-hypotesen``.

•  Vilka kritik har rests mot densamma?

Vidden och styrkan av språkets och kulturens påverkan på individens tänkande debatteras fortfarande. En stark tolkning av sambandet innebär att kulturen och det enskilda språket som vi har lärt oss bestämmer vårt tänkande. Att språket avgör om vi kan tänka överhuvudtaget, kort sagt är vi fångar i detsamma. En invändning mot den starka tolkning är att barn kan tänka innan de har ett fullt utvecklat språk.

Den icke- verbala kommunikationen kompletterar det som sägs. Med hjälp av gester och ansiktsuttryck kan vi repetera , ge efter-tryck åt eller mildra en synpunkt eller en åsikt. Med hjälp av gester och ansiktsuttryck kan vi repetera, ge eftertryck åt eller mildra en synpunkt eller en åsikt.

•  Vilka typer av icke-verbalt språk går att urskilja?

Ett sätt att dela in den icke.verbala kommunikation är att göra det utifrån utyrycken eller formerna för uttrycken. En annan typ av indelning kan göras utifrån vd uttrycken avser att signalerna – det vill säga olika katagorier av innebörder. Han nöjer vi oss med en indelning i det första avseendet. Av utrymmesskäl har ett urval av icke-verbala kommunikationstyper gjorts.

•  Hur skiljer sig monokroniska från polykroniska kulturer?

Typisk i monokroniska kulturer är att människor gör en sak i taget, må det vara att lösa en uppgift eller att umgås med någon annan, och ägnar detta sin fulla uppmärksamhet. I polykroniska kulturer kan flera aktiviteter pågår parallellt. Man har ett möte med en person, talar u telefon med en annan och skriver e-post under tiden. I monorokiska kulturer anses tiden ha ett värd i sig. Man köper, säljer slösar eller dödar tid. I polykroniska kulturer ses tiden som någont mindre absolut och mätbart.

•     Hur mycket styrs vårt tankande av språket och kulturen?

Språk och kultur påverkar mycket vårt tankande eftersom vi uppfostras i en kultur med ett språk som innehåller många tankar. Ett språk bildas av tankar och historier av ett folk grupp och kultur är en stor del av samhälles tankar. Vårt tankande kan alltid påverkas av ett språk och en kultur.                                                                                                                                   

•   Hur lär vi oss det icke-verbala språket?

 Man måste ha kontakt med olika människor som kommer från olika kulturer. Det enda sätt för mig var det att ha kontakt med svenskarna.

•   Vilka orsaker kan finnnas till kulturkrockar?

Missbedomningar av sitrationer, feltolkningar av icke-verbala signaler, brott mot socieala normer, okunskap om andras tänkesätt, olikheter  tidsuppfaning, umgängesmönster samt stereotypa uppfattningar.

• Vilka fyra idealtypiska resenärer kan man tala om ?

-          Den naiva upptäcktsresanden

-          Den taktiska upptäcktsresanden

-          Den likgiltiga turisten

-          Den medvetna resenären

•  Vad innebär interkullturell kompetens?

 Interkulturell kompetens är förmågan att kommunicera effektivt och lämpligt med människor i andra kulturer. Ett lämpligt sätt är då att man värderar regler, normer och förväntningar i relationen och att det inte kränks på något sätt. Effektivt betyder att man värderar mål eller belöningar och är duktig. I samspelet med människor från främmande kulturer så kan en person med interkulturell kompetens förstå de kulturspecifika begreppen, tankarna, känslorna och skådespelet.

•  Vad är typisk för innehålskompetens?

Typisk är att sådana kunskaper som regel har sitt ursprung i grova förenklingar, vilk återger i form av rättvisiande eller felvisande sterotypisk information. Denna information tillskrivs, för det mesta på ett oreflekterat sätt, ett positivit eller negativt värde.

•   I vilka delar kan processkompetenser brytas ned?

 Emotionella kompetenser, för att känslor kan påverkas av tankar. Mycket i kulturmöten ter sig dock som paeadoxalt. Genom att konfronteras med det oklara eller motsägelsefulla i sakernas tillstånd väcks känslor av osäkerhet och oförtusebarhet hos oss.

•     Vad avser diskursiva kompetenser?

 Med diskursiva kompetenser menas individens med vedenhet om och förmånga till att reflektera över den i samhället förhärskande diskursen. Med diskurs avses det samtal som förs i politiska debatter, media eller inom dem högre utbildning och forskning kring kulturmötten, kulturskillnader, interkulturalitet och etnisk mångfald.

•  Vilka erfarenheter har du av kulturkrockar och hur hanterade du dem?

Kulturkrokar kan vara ett hinder i integrations väg. När jag kom till Sverige och började att etablera mig i det samhälle upplevde jag många gånger kulturkrockar. Jag visste inte att kulturskillnad kunde var ett stort problem. I mitt hemland är det vanligt att folk pratar med varandra när de åker bus. Att börja prata med främmande männskor är vanligt i Iran men i Sverige är inte så. Jag trodde att svenskar är rasista och vill inte prata med invandrare men seare förstod jag att svenskar är blygga och det är ovanligt att prata med folk i bus. Kulturskillnader skiljer människor så det är viktigt att vi har tillräcklig kunskaper om andras kulturer.

Jag var på anställningsintervju och skulle berätta om mina förmågor och kompetenser men i min kultur man ska inte prata om sina förmågor utan ska man vara blygsam för att visa respekt. Jag fick inte jobbet i alla fall men jag lärde mig att våga och prata om mina kompetenser. 

•   Vilka risker ser du med att använda kulturen som förklaring till människors handlande?  

Att använda kulturen som förklaring till människors beteende ökar risken av missförstånd mellan människor. kultur kan inte förklara allt särskild när vår handlande är mot samhälles normer.

•  Hur kan du förbättre din interkulturella kompetens?

 Interkulturalitet handlar om mer är endast att möte mellan skilda kulture, då måste man öppna uppför olika kulturer, att man aktivt ser och möter varandra, med respekt och nyfikhet inför varandras likheter och olikheter. Det är viktigt att vi bör förstå betydelsen av flera olika begreep som kulturell identitiet , mångkulturell, interkulturell och interkulturalitet.

•   Hur kan skola stimulera diskussioner om det mång kulturella samhället?  

För att kunna utveckla ett positivt socialt beteende måste man kunna byta perspektiv och se situationen hos andra. Genom att lära sig så mycket som möjligt om elevernas kultur och deras levnadsvillkor, både i hemlandet och i Sverige, kan man som lärare undvika alltför stora felsteg. Självklart är det omöjligt för en lärare att ha detaljkunskaper om alla kulturer, men att visa intresse för och skaffa sig kunskaper om invandrareleverna i den egna klassen går alltid. Det är nödvändigt att förstå samspelet mellan kollektiv – samhälle – kultur – individ – grupp. För att kunna förstå sig själv och de andra och att utveckla ett positivt socialt beteende måste man kunna byta perspektiv och situation.