Maryam Mousavi

Faktorer som uppleves svårt för andraspråkinlärare:

Språkiga faktorer: geografiskt och språktypologisk

Individuella faktorer: ålder, motivation, förmågor

Miljöfaktorer: förskolan, skolan

Miljörelaterade faktorer: hemma, fritid

Interimspråk eller inlärarspråk är en term som används om det språk som den enskilda inlärare har mellan det att han eller hon har börjat lära sig språket till dess att personen har nått målspråket, det vill säga det språk som är målet för inlärningen.

Övergeneralisering är den förvrängning som vi gör då vi tar enstaka händelser och sedan drar allmänna slutsatser utifrån dessa. Man skulle kunna dra den allmänna slutsatsen Hon är en dålig mamma efter att ha åkt tåg med en kvinna vars barn väsnats under resan.

Fonologi är vetenskapen om språkljudens och prosodins interna funktion. Fonologin studerar hur språkljuden fungerar inom språksystemet, medan fonetiken studerar både fysiska egenskaper samt externa drivkrafter som, till exempel, sociala faktorer.

morfologi (lingvistik) – huvudsakligen läran om hur ord bildas och böjs, samt deras grammatiska funktion. morfologi (biologi) – läran om organismers form och uppbyggnad. Geomorfologi – studie av geologiska formationer inom geografi och geologi.

Syntax eller satslära är en del av grammatiken. Den syftar på hur man sätter samman ord eller böjningsformer till grupper av ord, satser och meningar.

Semantik avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.

Diskurs betyder antingen "talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt". I egentlig mening är det snarare de skrivna och talade kommunikationerna kring ett särskilt ämne av formellare slag som åsyftas. Termen används ofta inom semantik och diskursanalys.

Pragmatik är en disciplin inom språkfilosofin och språkvetenskapen. Pragmatik är läran om språkets användning och hur fraser tolkas olika beroende på deras kontext. En pragmatisk sats är en sats som bara i vissa fall ska tolkas bokstavligt.

Ett lånord är ett ord som ett språk har hämtat från ett annat språk. Det kan vara gamla lån, som vin och kyrka, nyare, som toalett och strejk eller moderna, som airbag och new age. Om ett ord är ett lånord eller ej beror på dess etymologiska och geografiska ursprung.

Avledning innebär i morfologin att man med affix på ett ord får fram ett annat ord, lexikalt sett. När man med tillsättande av affix får fram en ordform som anses vara en annan grammatisk form av det ursprungliga ordet, kallas det i stället böjning.

Exempel på avledning:

• svamp-ig
• be-bo
• vattn-a

Exempel på böjning:

• svamp-ar
• bo-r
• vattn-et

En del avledda ord kan inte böjas.

Exempel på avledning:

• börja-n
• längta-n

Morfem som är avledning suffix kan oftast inte vara självständiga ord. Ibland kan ljud och skrift sammanfalla. Då utgår man från ordets betydelse i det enskilda fallet.

Exempel på avledning:

• dyrbar
• ungdom
• kärlek

Exempel på sammansättning, då orden bar, dom och lek faktiskt har egen betydelse i de här fallen och kan stå självständiga:

• cocktailbar
• livstidsdom
• tjäderlek 

Kasus är en grammatisk kategori för nomen, som markerar dessas funktion i satsen. I första hand gäller det pronomen och substantiv – samt substantiverade former av övriga nomen. I många språk som använder kasus kongruensböjs dock andra nomen, som räkneord och adjektiv, med huvudordet.

Ett idiom är en språklig egenskap, variant, dialekt, eller särart. Att något är idiomatiskt innebär att det är karaktäristiskt, säreget och språkriktigt korrekt för ett språk eller en dialekt. Idiomatiskt uttal innebär att man uttalar ett språk "som en infödd".