Maryam Mousavi

Eleverna går till Introduktionsprogrammet i årskurs 9, och läser svenska som andra språk där eleverna studerar olika ämnen för att komma in till gymnasiet. Eleverna går i en klass med totalt 20 elever. De flesta är mellan 17 till 19 år och det skiljer sig tre till fyra år mellan deras svenska skolgång. Eleverna i gruppen har en varierande skolbakgrund men eleverna har gått i introduktionsprogrammet på samma skola förra året, och på grund av det är jag medveten om vad de har arbetat med tidigare. Jag har valt att planera och genomföra 6 lektioner i 60 minuter att eleverna skriver en debattartikel om dödsstraff. Eleverna har tre timmar svenska som andraspråklektioner i veckan, då kommer min planering att ta två veckor.

Syfte:

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar:

·       Kognitiva perspektiv (kunna värdera resultat, egna och andras åsikter)

·       Analysförmåga (jämföra olika länder)

·       svenska tal- och skriftspråk i mötet med olika typer av text

·       kunskaper om grammatik, uppbyggnad ordföljd, uttal, ord och begrepp

·       kunskaper om hur man söker och kritisk värderarinformation från olika källor (skolverket,2018)

 Lektionsplanering:

Lärandeteorier:

Denna planering är ett samarbete med samhällskunskapslärare. I undervisningen kan eleverna få möjlighet att lära känna olika samhällen och de kan utveckla sina sociokulturellas perspektiv. Sociokulturellt perspektiv på lärande påståenden att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang, och lägger huvudvikt på vad snarare än en individ lär sig. Vygotskij anser att ett sociokulturellt perspektiv, försökte beskriva mänskliga inlärningsprocesser och godtagna att lärandet började som en social aktivitet när barnet lever i den intellektuella miljön där de växer upp (Lundgren, 2017: kap 7). Människor använder språket som ett redskap för att tänka och kommunicera med varandra.

Lärande är en del av vårt vardagsspråk och vi använder termen på olika sätt. En mycket viktig insikt är således att lärande är knutet till värden och värderingar. Vår syn på lärande är en viktig del av vår kultur och vårt samhälle. Människan kan anpassa sig till många varierande sätt att leva och utveckla olika slags kunskaper och färdigheter. Den som växer upp i en storstad i västvärlden lever till exempel ett annorlunda liv – och utvecklar delvis andra

kunskaper – än den som växer upp i en nomadiserande folkgrupp på stäppen i det inre av Asien. Flexibiliteten hos människan framgår också om man gör en historisk jämförelse (Lundgren, 2017: kap 7). Att arbeta medvetet och strukturerat kring de texter man använder i ämnesundervisningen är avgörande för att eleverna både ska ta till sig av och förstå innehållet i texterna samt utveckla ämneskunskapen För att eleverna ska utveckla läsförståelse är undervisning i, och utvecklandet av, lässtrategier en förutsättning för att eleverna ska kunna läsa och förstå de texter vi använder (kaya,2016). Det är en stor fördel för eleverna om man kan ordna ett ämnesövergripande samarbete eftersom språk, tänkande och lärande hänger samman och en del undervisning kan inte göras utan att använda språk.

Metod:

Jag använder mig av boken Fixa texten! 2 av Pär Sahlin som hjälpmedel under undervisningsmomenten. Boken handlar om flera mönstertexter, fakta om genren, läsförståelsefrågor, språkträning och uppgifter som visar på det som är speciellt med genren. Jag använder också mig av digitala verktyg som hjälpmedel. Eleverna får möjligheter att bygga vidare upp kunskaper av språkresurserna i sitt modersmål under undervisningsmomenten. ”Forskning som utförts under många år och i en rad olika länder och sammanhang visar att flerspråkiga elever använder sina språkliga resurser från alla sina språk när de läser eller producerar texter” (Gibbons, 2016, s:47).

 Mycket forskning visar också att ju starkare andraspråkselevernas förstaspråk är, desto mer sannolikt är det att de lyckas lära sig sitt andraspråk och/eller efterföljande språk (Cummins, 2017). Det är därför viktigt att elevernas primära kulturella och språkliga inte dränks i processen av att lära sig svenska. Inte heller bör processen att lära sig ett nytt språk och en ny kultur vara en enkelriktad resa bort från familjens och hemlandets kultur.

Cirkelmodellen och genomförande:
Jag använder mig utav cirkelmodellen för att förmedla kunskaper om olika textgenrer. Cirkelmodellen används för att visa och stötta eleverna i olika texttyper. Cirkelmodellen består av fyra faser. Jag nämner dem kort här men hänvisar till ”Stärk språket, stärk lärandet” av Paulin Gibbons – en bok väl värd att läsa för att stötta elevers skrivande, främst våra elever med svenska som andraspråk.

Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet, fokus ligger främst på textens innehåll. Det kan vara att samla information om något – samtala, läsa och anteckna. Eleverna läser om debattartikel och bygger upp nya kunskaper om dödsstraff i olika länder under lektion 1 till 4.

Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren, Vad är texttypens syfte? Vilken struktur?

Fas 3 – Skriva gemensam text, läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp.

Fas 4 – Skriva individuell text, nu har eleverna fått kunskap om hur och kan därför börja träna på att omsätta på egen hand (Gibbons, 2014).

Lektion 4: Genom kunskapskraven ska eleverna ha möjligheten att få veta vad som krävs eller förväntas av de under undervisningsmomentet i förhand. De behöver känna sig utmanade för att kunna införa att lösa ett problem, till exempel att läsa en text eller genomföra en uppgift. De behöver vidare ha tillräcklig motivation och viljekraft att göra något, det vill säga kunna tolka de krav och förväntningar som ställs mot bakgrund av vad de redan har kunskap om (Håkansson & Sundberg, 2012).

Under 6 lektioner ska eleverna förbereda sig för att skriva ett skriftlig prov. Provet kan ha olika konsekvenser för elevers lärande och fortsatta utbildning. Konsekvenserna av provresultat kan alltså vara positiv eller negativ för eleverna. de positiva konsekvenserna kan vara att elever får bekräftat att de har goda och tillräckliga kunskaper som kan öka intresse och större motivation.  Den negativa konsekvensen kan vara motsatsen vilket riskerar att leda till att de får negativ uppfattning om sina kunskaper och att intresset för skolan minskar (klapp,2015).

När man planerar och genomför ett ämnesövergripande arbete som pågår under en längre period finns det oändligt många tillfällen för att bedöma elevernas kunskaper. De allra flesta bedömningstillfällena ser jag som formativa i syfte att få mig att förändra min undervisning utifrån de kunskaper och förmågor som eleverna visar. Några bedömningstillfällen är formativa i syfte att få eleverna, genom självskattning eller med hjälp av kamratrespons, att förändra eller utveckla något. Kanske med hjälp av checklistor eller andra sätt har försökt konkretisera vad eleverna ska utveckla vidare (Kaya, 2014). ”lärarens bedömningspraktik innebär at läraren utifrån hur väl eleverna deltar i autentiska uppgifter och hur väl eleverna formulerar problem, arbetar produktiv och utvärderar sitt lärande kan bedöma elevernas kunskaper och färdigheter” (klapp,2015, s:45). Utvärderings roll som stöd för lärande kan beskrivas som en positiv pedagogisk potential, som en möjlighet att bidra till ökad medvetenhet om hur den egna kunskapsprofilen och motivationen ser ut och hur tala om detta är att utgå från frågorna: ”Var är eleverna i sitt lärande? ”Vart är de på väg?” och Hur ska de på bästa sätt ta sig dit? För att nå svar på dessa frågor krävs kommunikation mellan elever och mellan lärare och elever (Lundgren, 2017, kapital 17).

Utvärdering och kritisk granskning:

Eleverna var aktiva i diskussioner och de tyckte att det var ett intressant ämne. De alla lyckades få godkänd i det skriftliga prov även om provet var väldigt svårt, dessutom förekom svåra men nya ord som var nytt för dem. De lärde sig att kunna reflektera och värdera resultat såsom egna och andra åsikter. De kunde argumentera och uttrycka sina egna åsikter. Grammatiklektionen fungerade bra. Eleverna kunde bygga upp olika meningar med hjälp av spelkort och de tyckte att det var ett roligt och lärorikt sätt.

Efter provet förstod jag vilka kunskaper och förmågor mina elever behövde utveckla. Flera av de hade problem med ordföljd därför tänker jag att jag behöver ge dem mer tid att jobba med grammatik för att de ska kunna utvecklas i det svenska språket. Jag har lärt mig hur jag kan som lärare tänkas bidra till elevernas nuvarande resultatet och hur jag kan hjälpa mina elever att uppleva lärande på ett nytt sätt. Jag borde även arbeta vidare med ordförråd genom att ge de olika text typer att läsa. Mitt professionella Förhållningssätt har utvecklats genom att, jag har jobbat med samhällskunskapslärare och jag tycker det verkade väldigt bra både för mig men även för mina elevers utveckling kunskap. 

Bifoga 1

Kunskapskrav för årskurs 9: (skolverket,2018)

Litteratur

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

Gibbons, P. (2014). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Håkansson, J & Sundberg, H. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner & erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Studentlitteratur: Lund.

Lundgren, U P, Säljö, R & Liberg, C (red). (2017). Lärande skola bildning Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket (2018). läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2018, Lgr11.stockholm: skolverket.