Maryam Mousavi

Styrdokument

Denna utredande text handlar om aktuella styrdokument och regelverk för den svenska grundskolan, läroplanens och kursplans roll för modersmålslärare, språk- och kunskapsutvecklingen i ämnet modersmål, betygssättnings reglar och faktorer kan påverka på modersmålsundervisningen. Modersmålsundervisningens betydelse för elevers språkutveckling och hur förstärkta språkkunskaper kan leda till möjlighet att tillgodogöra sig andra skolämnen.

Styrdokumenten och regelverk som finns för den svenska grundskolan handlar om både kunskaps- och värdegrunders uppdrag. Skollagen (2011) slår fast att utbildningen inom skolverket syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolans uppdrag är att hjälpa elevers utveckling och lärande, motivera att lära. ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de om mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (skolverket, 2018:5).

Skolans värdegrund:

• Människolivets okränkbarhet
• Individens frihet och integritet
• Alla människor lika värde
• Jämställdhet
• Solidaritet mellan människor (skolverket, 2018:5)

 Skolverkets allmänna rådsammanfattar om hur lärare bör planera och genomföra undervisningen utifrån läroplanen och kursplanerna samt hur rektorn bör ge förutsättningar för en strukturerande undervisning (skolverket,2011:6). Genom läroplanen får jag kunskaper om hur jag kan planera undervisningen och vad är undervisningens syfte. Jag kan hjälpa mina elever på rätt sätt genom att läroplanen.

Kursplanen i ämnet modersmål bygger av tre olika delar: syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Undervisningen i ämnet modersmål syftar till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Eleverna ger möjlighet att utveckla språkiga förmåga, kunskaper, identitet, och förståelse för omvärlden (skolverket, 2018:87). I syftedelen får läraren olika kunskaper om viktiga syften och vilka är det ämnesspecifika förmågor arbetet ska utgå från.  Delen med centralt innehåll handlar om vad är syfte i ett område och vilket centralt innehåll kan användas för att träna förmågor. Genom kunskapskraven kan läraren veta att vilka kunskapskrav är kopplade till de långsiktiga mål som arbetsområdet berör och vad ska eleven kunna på de olika nivåer. Undervisningen i skolan utgår från ämnets eller kursens syfte och centrala innehåll som talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne (skolverket, 2018:87).

Enligt Svanelid (2011) genomsyrar de fem viktigaste förmågorna läroplanen följande:

Analysförmåga: eleven kan beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv och jämföra mellan likheter och skillnader, för- och nackdelar. Eleven kan t.ex. jämföra både svenska språket och sitt modersmål, likheter och skillnader.

Kommunikativ förmåga: eleven kan samtala, diskutera, motivera, presentera. Eleven kan utrycka egna åsikter och ståndpunkter. Eleven kan argumentera redogöra, formulera, resonera och redovisa sina tankar. Eleven kan t.ex. arbeta i par och diskutera och argumentera i olika sammanhangen.

Metakognitiv förmåga: eleven kan tolka, värdera och ha omdömen om olika lägen. Eleven kan reflektera och lösa problem med anpassning till en viss situation och välja mellan olika strategi. Eleven kan t.ex. reflektera över sociala, historia och kulturella i miljöer där språket användas.

Procedurförmåga: eleven kan söka, samla, strukturera, sortera och kritisera informationen. De kan skilja mellan fakta och värderingar. De kan avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Eleven kan t.ex. skriva en faktatext och hänvisa till källor.

Begreppslig förmåga:  eleven kan förstå innebörden av begreppen. De kan relatera begreppen till varandra och använda begreppen i olika sammanhang. Eleven kan t.ex.  anpassa språket i olika syften, mottagare och sammanhang.

Svenska betygssystemet

Enligt (Lgr 11) får elever i grundskolan betyg första gången i slutet av höstterminen i årskurs 6. Sedan får eleven ett nytt betyg varje termin fram till våren i årskurs 9 när slutbetyget sätts. Betygssystemet har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygen A–E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat (skolverket, 2018). I läroplanen står att läraren utvärderar varje elevs kunskaps utveckling och informera till eleven och elevens föräldrar om hur det går i skolan. Om en elev riskera för ett underkänt betyg får hen stöd i form av extra anpassning. Om en elev får underkänt betyg i årskurs 6 kan gå vidare årskurs 7 och hen försöker uppnå målet där.

Om en elev får F betyg i högstadiet får hen ansöka in till gymnasiet men det finns olika väg att få godkänd i detta ämne. Introduktionsprogram är en väg för de som är underkänd i vissa ämnen. De elever som vill höja ett eller flera betyg kan också göra något som heter en prövning. En prövning kan höja elevens betyg. Det finns också Sommarskola som kan göra eleven behörig till gymnasiet. (skolverket, 2011)

Språk -och kunskapsutveckling

Det finns olika faktorer som kan påverka språk-och kunskapsutvecklingen för en elev såsom individuella faktorer (ålder, motivation, förmågor), Miljöfaktorer (familj, förskolan, skolan, fritid) och språkiga faktorer (geografiskt och språktypologisk, modersmål) (Cummins, 2017:67–68).

Både individuella faktorer och miljöfaktorer kan påverka mycket i min undervisning, om en elev t.ex. börjar studera sitt modersmål från förskolan kan utveckla snabbare än när de är i högstadier. Motivation är en viktig del i mitt arbete. Om en elev vill inte läsa modersmål kan hen inte utveckla modersmåls språk så relationen mellan lärare och elever har en stor roll i elevens utveckling. En bra lärare måste hitta ett anpassande sätt att utveckla elevernas motivation. Familjer har också en stor roll för elevens utveckling, eleverna måste prata sitt modersmåls hemma annars kan de inte utveckla språket.

Litteratur

Cummins, Jim (2017) Flerspråkiga elever Effektiv undervisning i en utmanande tid Stockholm: Natur och kultur

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2018. Stockholm: skolverket

Skolverket (2011) Planering och genomförande av undervisning för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket

Svanelid, Göran (2011) Hämtad:2018-11-11 https://www.youtube.com/watch?v=OLkiASmrT4Y