”Man äger inte det man inte har ord för.” (August Strindberg)
Mitt arbetsområde är på introduktionsprogrammet språkintroduktion i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammet språkintroduktion vänder sig till ungdomar som nyligen anlänt till Sverige. Utbildningen har en huvudpunkt i svenska språket och syftet är att eleverna efter språkintroduktion ska kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Gruppen nyanlända ungdomar är en blandad grupp med mycket skilda bakgrunder och erfarenheter. Några har en kraftig skolbakgrund, andra har inga eller begränsade studieerfarenheter. Gemensamt för dem är att de är nybörjare i svenska språket, vilket betyder att de måste lära sig ett nytt språk parallellt med att de ska tillägna sig kunskaper på det nya språket (skolverket, 2013).
Modersmålet kan hjälpa eleverna utveckla sin kunskap och de kan lära sig språket lättare. eleverna har rätt att ha studiehandledning på sitt modersmål och de har också rätt att ha undervisning på sitt modersmål (skolverket 2013, s.9).
Mitt studiehandledningsuppdrag är att stödja mina elevers språk och kunskapsutveckling. Jag uppmuntrar mina elever att använda alla sina språk för att utveckla dessa och fördjupa sina kunskaper i ämnet. Ämnesundervisningen bör utgå från ett språkutvecklande arbetssätt. Jag försöker uppmana eleverna att tala sitt modersmål och hjälpa varandra i klassrummet. Eleverna kan få hjälp av sina kunskaper på sitt modersmål och sedan förklarar på svenska för läraren. Jag arbetar mycket med att få in alla olika sinnen för att eleverna ska kunna utrycka sin kunskap.
Skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan, specialskolan som skriver en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål om elever behöver det (Skolverket, 2015) men det kan se annorlunda ut i andra kommuner eller för fristående skolor. Studiehandledning ska stötta elevernas möjligheter att få godkänt i alla ämnen. Studiehandledning är en gemensamhetsarbete mellan pedagoger och studiehandledare, och det är rektorn som har det slutgiltiga ansvaret för det här.
För att kunna effektivt krävs det att det finns en organisation på skolan, t.ex., som samordnar kontakterna mellan skolan.
Framgångsfaktorer för studiehandledning på modersmålet är
- att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper,
- att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov,
- att skolan har kompetens om flerspråkighet,
- att studiehandledaren och elevens lärare samverkar, och
- att undervisning ges växelvis på elevens modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande (skolverket, 2015).
Ett dilemma som jag möte i mitt uppdrag är att tid för måluppfyllelse på alla ämnen. Vi har brist i tiden, och jag hinner inte att jobba med eleverna i olika ämnen. En elev som läser vårdomsorgs program behöver mycket hjälp i olika ämnen. Vi har bara 80 minuter tid för studiehandledning. Jag har hittat en lösning för den här problem. Varje termin arbetar vi två speciellt ämnen. Och jag får hjälp av digitalt material också. Inläsningstjänst är ett digital material som man kan hjälpa eleverna på rätt sätt.
Sverige är ett mångkulturellt land vilket medför att skolorna blir mer och mer mångkulturella. Lärare, tillsammans med kollegor, behöver variera sätt att uttrycka sig och arbetssätt för att anpassa undervisningen till de olika målgrupperna. Lärare behöver också använda olika undervisningsmetoder, kunna presentera information klart och med liv och lust, väcka elevernas nyfikenhet och intresse, ha förmåga att sätta in innehållet i ett sammanhang, strukturera materialet och fånga upp och vidareutveckla elevernas idéer. Lärarens attityd till sitt arbete måste också innehålla en förståelse för att kunskapens betydelse och utbildningens betydelse inte kan uppfattas, tolkas eller beskrivas på ett allmänt och klart sätt. (skolverket, 2012, s.75)
För att undervisa ska vara lämplig och passar till en elev måste läraren veta om elevens bakgrunds kunskap, en pedagogisk kartläggning av elevens erfarenheter av sin kunskap kan hjälpa läraren att planera i rätt sätt och lyfter fram som en nödvändighet för att undervisningen ska kunna anpassa till elevens förmågor och förutsättningar och möjliggöra en fortsatt kunskapsutveckling (skolverket, 2012, s. 18). Att planera för studiehandledning i ett ämnesområde utan att veta vad eleverna har för förkunskaper och förförståelse är inte enkelt vilket betyder att jag behöver ta reda på elevens förkunskap. Ämneslärare har en stor roll för att eleverna kan få en rätt stöttning av studiehandledare för att nå de kunskapskraven. Man måste bedöma enskilt hur utbildningen för en nyanländ elev i språkintroduktion ska vara i gång, till exempel vilka ämnen eller eleven kan vara med (skolverket, 2015, s.14).
Eleven kan till exempel få samtala om något ämnesinnehåll på sitt modersmål och på så sätt fördjupa sina kunskaper i ämnet (skolverket, 2012, s.10). Jag uppmuntrar mina elever att jämföra hur ord och centrala begrepp används i både dari och svenska. Ett sådant jämförande perspektiv främjar elevernas förståelse för språk och undervisnings innehåll (skolverket, 2012, s.10).
För att studiehandledningen kan främja elevernas lärande:
• att uppgifter som eleverna arbetar med måste vara både hanterbara och utmanande för att elever ska kunna nå längre i sitt lärande
• studiehandledare måste ha kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och måste ha nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå
• använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
• lärare att ha ett bredare didaktiskt perspektiv på undervisningen
• organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande
• flytta fokus från den enskilda eleven till en god lärmiljö för alla. De betydelsefulla faktorerna är en positiv elevsyn och varierande lärmiljöer (Skolverket, 2012)
För att undervisningen vara effektiv planerar jag att använda tre olika moddeller:
- studiehandledning före lektionen:
Jag förbereder elever inför språkliga kulturella svårigheter och aktivera förkunskaper.
- Studiehandledning under lektioner
Jag ger elever strategier för att bli skickliga läsare, genom att ge de tid för att ställa frågor, och regera på texten.
- Studiehandledning efter läsning
Jag riktar elevers uppmärksamhet mot information i texten t.ex. att använda den i andra sammanhang.
Inkludering innebär att: skolan möter varje individ utifrån dess behov och anpassar sig efter elevernas, alla elever känner att de är delaktiga i ett sammanhang och att de får möjlighet att utveckla utifrån sina förutsättningar, eleverna olikheter är en tillgång i undervisningen och för lärandet, skolan erbjuder olika lärmiljöer för olika behov hos olika elever. Arbetar skolan på rätt sätt, kan inkluderingsarbetet vara till nytta och glädje för alla elever i klassen och på skolan. Om man arbetar med helheten, med alla elever och med personal, minskar också behovet av att ge individuellt beteendestöd till en elev. Att aktivt och konkret arbeta med värdegrunden och gå igenom grundregler som gäller alla, är exempel på något som är viktigt för alla elever. Skoldagen behöver vara tydligt planerad. Eleverna ska veta vad som kommer att hända under dagen och hur länge varje aktivitet håller på. Alla elever måste veta vad skolan förväntar sig av dem, och få veta vad som är bra beteende. Lektioner i social kompetens kan skapa ett omhändertagande klimat i klassrummet. Det är med andra ord viktigt för eleverna att veta vad som är bra och dåliga handlingar, och att personalen också berömmer det som är bra. Klassen behöver jobba i grupper för att stärka gemenskapen. Det kan vara allt från att lösa problem gemensamt till att ha diskussioner eller lekar.
Litteratur:
Nilsson, Jenny. 2012. Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=2746
Skolverket. 2012. Få syn på språket: ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämne. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=2843
Skolverket. 2012. Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=257
Skolverket. 2015. Studiehandledning på modersmålet. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3038
0 kommentar(er)
