Skolans värdegrund
Den offentliga skolan vilar på demokratins grund. Med hänvisning till skollagen konstateras i att skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna sammanbinda de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på (Larsson,2013). I skollagen står det att syftet med utbildningen är att barn och elever inhämtar och utvecklar både kunskaper och värden. Enligt skollagen har skolan ett kunskaps uppdrag och ett värdegrundsuppdrag som kan främja elevernas lärande för att därmed förbereda dem för att leva och arbeta i samhället. I läroplanerna utgår man från de nationella målen, vilka kan inordnas under två måltyper. Måltyper, värdegrundmål ex. trygghet, jämställdhet och kunskapsmål ex. ämneskunskaper (Lundgren, 2017).
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet och ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem. Skolans värdegrund är att ge alla elever samma förutsättningar att lyckas så bra som möjlighet i skolan.
Skolans värdegrund:
· Människolivets okränkbarhet
· Individens frihet och integritet
· Alla människor lika värde
· Jämställdhet
· Solidaritet mellan människor (skolverket, 2018)
Skolan speglar samhället!
I Sverige har vi fyra grundlager:
regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordning. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas. Alla individer är olika och har rätt att vara olika i ett demokratiskt samhälle. Att finna former för hur elevernas individuella förutsättningar och intressen bäst ska tas till vara är en av skolans grundläggande uppgifter (Larsson,2013).
Svenska samhällets värdegrundgrundlagar:
· Yttrandefrihet
· Informationsfrihet
· Mötesfrihet
· Demonstrationsfrihet
· Föreningsfrihet religionsfrihet
Relationen mellan skolans styrdokument och grundlagarna är skollagen reglerar vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och vårdnadshavare har samt vilka krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Förordningar tex skolverket får eller ska besluta om bindande bestämmelser inom ett visst område-föreskrifter tex kursplaner och betygskriterier (Lundgren,2017).
Under 1900 talet genomgick demokratibegreppet förskjutningar, vilket fick återverkningar på synen på skolans roll. Den uppfattande skolutredning som kom att få mycket stor betydelse för förändringen av den svenska skolan, 1946 år skolkommission, hade ett starkt kollektivt förankrat demokratibegrepp. Långt in på 1900-talet förmedlade kyrkan en väsentlig del av de mellanmänskliga normerna. En annan viktig arena var skolan, som inte bara skulle ge eleverna kunskaper utan i minst lika hög grad skulle fostra dem i enlighet i de förhärskande normerna. Grundlagarna var länge mest en beskrivning över hur makten skulle delas men innehöll också viktiga inslag om medborgarnas rättigheter. Under 1900-talets senare del utvecklades dock våra grundlagar till att bli en allt mer utförligt katalog över de värden som samhället bygger på. (Nilson, 2013).
Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan kön. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. ”skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska åsikter grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors, tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljon i ett vidare perspektiv” (Skolverket,2018, s.6).
Barn och elever utvecklar i arbete med värdegrundenskunskaper och mänskliga rättigheter och demokrati. Värdegrundsarbetet sker också genom de demokratiska arbetsformerna. I detta arbete utvecklar barn och elever förmågor för att aktiv delta i demokratin. Eleverna lära kunskaper om demokratin och mänskliga rättigheter. Tex. hur demokrati fungerar och mänskliga rättigheter handlar om jämställdheten och kunskaper om diskriminering, trakasserar och kränkande behandling. Barn och elever lära för utvecklar förmågor som behövs för att aktiv kunna medverka i demokratin. Värdegrundsarbetet sker också genom de demokratiska arbetsformer som ska råda i verksamheterna. T.ex. att arbeta med trygghet och trivsel i verksamheten (Skolverket,2018). Även om diskrimineringslagen tillåter positiv särbehandling om syftet är att främja jämställdhet mellan män och kvinnor, vilket har använts av högskolor vid antagning till utbildning (Nilson,2013).
”I syfte att förändra normer och attityder och för att komma tillrätta med att många barn och elever kränks i skolan instiftades Lagen om förbud mot diskriminering ock annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 20O6-.67). De diskrimineringsgrunder lagen (2008:567) räknar upp är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Ansvaret för att tillse att anställda och uppdragstagare följer lagen ligger på huvudmannen” (Lundgren, 2017, s.624).
Jämställdhet mellan könen är ett tydligt mål för skolans verksamhet i syfte att arbeta emot traditionella könsroller. Skolan började tidigt arbeta för ett aktivt jämställdhetsarbete eftersom målet för jämställdhetspolitiken var att sociala relationer mellan könen skulle förändras. Det är bland annat genom uppfostran av unga flickor och pojkar som det väntas bli förmodligen att bryta traditionella könsmönster i samhället. Inom skolan har jämställdhet kommit att ses som en pedagogisk fråga vilket betytt att förändringsarbetet bland annat inriktats mot att försöka bryta föreställningar om vad som betraktas som "kvinnligt" och "manligt" och på så sätt öka barn och ungdomars handlingsutrymme (Larsson,2013).
Skolan ska arbeta för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor. I dagens mångkulturella samhälle står skolan framför en pedagogisk utmaning för att lyckas med ett gemensamt värdegrundsarbete. Värdegrunden kan inte bara ses som en undervisningsfråga, den kommer till uttryck både i och utanför undervisningen, på rasterna, i möten, i korridorer och i skolmatsalar. Att arbeta som lärare innebär ett stort ansvar både mot enskilda individer såsom ett samhälleligt ansvar. Läraruppdraget uttrycks i skolans mål- och styrdokument i form av lagar och läroplaner och kommer att vara viktiga verktyg i vår kommande yrkesroll (skolverket,2018).
Ett etiskt dilemma
Jag kommer från ett diktatoriskt land, Iran. I vår kultur har tyvärr männen en högre status än kvinnor i samhället och jämlikheter och jämställdheter är betydelselösa. Pojkar i familjen har mycket mer makt än flickor och de kan bestämma över sina systrar. I introduktionsprogrammet finns en flicka som är17 år och har en bror som är 16 år. De båda går i samma klass för att de har samma språknivå. Han är den enda sonen i familjen därmed han har mycket makt och han vaktar alltid sin syster. Hans syster får inte prata med de andra killar i skolan, hon får inte skratta högt dvs.
Vi har haft möte med deras föräldrar men de vill tyvärr inte acceptera problemet. Hon är mitt barn och vi kan bestämma över henne och hon får inte komma till skolan längre, sade papp. Flickan kom inte till skolan efter mötet och skolan skickade en oro anmäla till socialtjänsten. ”Skolan har en skyldighet att anmäla, utreda och vidta återfärder mot kränkande behandling” (Nilson, 2013, s.58). Där vågade flickan att berätta om att familjen slår henne för att hon hade kontakt med en kille i skolan. Flickan fick ett annat boende och hon kunde känna sig fri. Det var bara ett exempel utav mina egna erfarenheter om kulturkrock som jag har upplevt under den perioden som jag har jobbat som lärare i skolan.
En modersmålslärare har en viktig roll i elevens medveten om samhället. Barnen som kommer från ett land sådana Iran, har inte en tydlig bild av demokrati. De behöver få informationer om samhället och lager och reglar. Nästan alla mina elever är ensamkommandebarn som kommer från Iran eller Afghanistan. De har olika skolbakgrund. En del har aldrig varit i skolan i sitt liv, en del har haft goda kunskaper. Iran och Afghanistan är islamiska länder som pojkar och flickor får inte träffa varandra i fri i samhället. De har enskilda skolor och har olika ämnen i skolan. Jämställdhet mellan könen har inte någon betydelse där. De flesta i Iran tycker att flickor måste vara hemma, gifta sig och födda barn, helst inte jobba och kan inte bestämma över sitt liv. Jag som en modersmålslärare har en jätteviktig roll att lära ut om Jämställdhet mellan könen, hjälpa flickor att känna sig själva och utveckla sina självförtroende. En del av eleverna har sina föräldrar här i Sverige men det hjälper inte, för att föräldrarna kommer också från samma samhälle och de kan heller inte de här värdegrunderna. Det är viktigt att elevernas föräldrar läser samtidigt om Sveriges samhälle i SFI. Denna process behöver samarbete mellan regering, kommuner, skolverket, skolor och föreningar.
Eleverna som har växt upp i andra normer har svårt att acceptera nya normer och regler i en ny kultur. De ensamkommande barn kan anpassa sig till det nya samhället snabbare än de andra barn som har kommit till Sverige med sina föräldrar. Detta kan bro på att i detta fall föräldrarna styr barnen och påverkar anpassningen med sina tankar beroende på religion eller kultur. Men på andra sidan är samhället eller skolan som styr de ensamkommande barnen. ”Vi människor är sociala varelser, därför spelar vår omgivning en betydelsefull roll för oss, oavsett om vi vill det eller ej” (Larsson, 2013, s.69).
Enligt skollagen (2018) individensfrihet och integritet och jämlikhet är två utav de grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Men i fallet som jag tog upp som ett exempel sammanfattar jag att både pojkens och föräldrarnas beteende är på grund av okunskap om de två viktiga värdegrunderna.
Litteratur
Lundgren, Ulf p, Säljö, R och Liberg, C. (red.) 2017. L ärande skola bildning- Grundbok för lärare. Natur & Kultur: Stockholm.
Larsson, H A. (2013). Vår demokratis värdegrund. Ordförrådet i Eksjö AB: Eksjö
Nilsson, M. (2013). Juridik i professionellt lärarskap. Lagar och värdegrund i den svenska skolan. Gleerups Utbildning AB: Malmö
Skolverket (2018). läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2018, Lgr11.stockholm: skolverket.
0 kommentar(er)
