Jag har läst boken ”Kalla det vad fan du vill” som är skriven av Marjaneh Bakhtiari. Hon är en svensk författare som kommer från Iran. Hennes bok kom ut 2005 på förlaget Ordfront. Jag kommer från Iran och jag har valt boken för att jag känner igen väldigt mycket av kulturen. Det var mycket intressant för mig att läsa boken för att det har hänt ungefär lika händelser i alla invandrares liv som kom hit till Sverige.
Det är en rolig bok som skrevs med ett roligt sätt. Jag menar man kan läsa skånska dialekter i alla upptänkliga former, dialekter och brytningar. Bakhtiari skriver fenomenala halvfonetiska dialoger som låter läsaren höra precis hur det låter - från grövsta landsortsskånska till farsiklingande svenska, exempelvis ”Vi är estolta åver Bahar. Hon micke esnell.”(Sidan 17 i boken). Jag brukar ha svårt för skriven dialekt, det har lätt en tendens att lägga sig i vägen. Men här mejslar det ut romanfigurerna och gör dem tydliga. Boken berättar om skillnaden mellan två kulturer, svensks kultur och iransks kultur.
Boken ” Kalla det vad fan du vill” handlar om familjen Irandoust från Iran som har invandrat till Sverige för att skapa ett nytt liv. Amir och Pantea har två barn som heter Bahar och Shervin. De vill uppfostra sina tonåriga barn enligt iransk kultur.
Amir hade ett bra jobb och en bra situation i sitt hemland, men när de flyttade till Sverige jobbade han på en pizzeria, videobutik och några tjänster till, men var aldrig nöjd med sina jobb. Amir är stolt över Iran och Iransk kultur. Han hade berättat för sina släkter att han har hittat jobb inom ett av sina intresseområden som var skolmiljö. Han har burit sina tankar och kultur med sig från Iran till Sverige och har svårt att anpassa sig i det här nya samhället. Han går med kostym och slipp på sig till sitt barns utvecklingssamtal och blir förvånad när ha ser läraren har enkla kläder på sig och blir skockad när han ser skillnaden mellan kulturerna.
Pantea ville bli en typisk svensk, därför hon försöker att lära sig språket och ha kontakt med sina svenska kollegor, fira alla höga dagar och prova svensk mat. Hon är positiv och optimism kvinna, hon letar efter ett enkelt jobb trots att hon hade bra utbildning i sitt hemland. Hon bjuder alla som hon känner till eller bor i närheten hemma hos sig och har den förväntan att dem ska åter bjuda henne, men det blir aldrig så.
Amir och Pantea är mot homosexualitet, kan inte acceptera att sina dotter ska ha en pojkvän eller komma hem sent, de låter inte att barnen ska gå till disko och så vidare på grund av den Iranska kulturen och tankar som de har med sig från Iran.
Marjanehs avsikt med boken är att få ut ett budskap som visar klart och tydligt att utanförskapet måste minskas, skapas färre fördomar i samhället och få människor att förstå varandra och kunna sätta sig i varandras situationer. Marjaneh har tagit med ett perspektiv från både invandrare och svenskar på ett väldigt smidigt sätt. Man ser att Marjaneh vet vad hon skriver om, att hon är kunnig inom området vilket kanske är kopplat eller direkt taget från hennes egna livserfarenheter. Det är väldigt skönt att hon är allvetande, det gör boken mycket mer intressant hon skriver utan att provocera.
I dagens samhälle vi möter olika människor som har olika kulturer med sig och är jättebra om vi läser om olika kulturer som finns med folket som bor idag i Sverige och så här kan vi minska missförstånd och missförståelse, minska att bedöma varandra och till slut kan vi öppna våra hjärtan för ta emot nya folk med nya kultur och tankar i vårt liv.
0 kommentar(er)
