Maryam Mousavi

En icke-diskriminerande skola! En skola för alla![

• Vilket stöd har vi i läroplaner och kursplaner/ämnesplaner för att organisera så att alla elever ska nå målen, oavsett språklig och kulturell bakgrund? (se ex. läroplanen och kursplaner i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning) Ge gärna exempel i form av citat med tillhörande kommentar ?

Språk är som en nyckel till alla dörrar i samhälle, jobb, kommunikation och att skaffa nya relationer. Med språk kan man utveckla sig på olika sätt och språk är en genväg till att nå målen snabbare. Med språk kan vi förstå varandra och samarbeta för ett gemensamt mål. Det finns många allmänna råd i läroplaner och kursplaner som kan hjälpa läraren och verksamheter som jobbar med nyanlända elever och tvåspråkiga barn. Läroplanerna stöder eleverna att utveckla sig på rätt sätt.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr11) under ”Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning” kan man läsa: ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (skolverket, 2011, s.9).

Kursplaner är ett tydligt dokument som beskriver en kurs syfte, och vad som krävs för att uppnå lägsta godkänd betygsnivå. I kursplanen svenska som andra språk står det i syftet: ”Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan utrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften” (skolverket,2011, s.259). Alla elever har ett modersmål som de har en god språkförmåga. svenska som andra språk ska ge dem samma förmåga svenska språket.

” Läroplanen säger att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Varje lärare ska här ta hänsyn till varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande liksom att stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan” (skolverket,2011, s.14).

Modersmålsundervisningen kan hjälpa elevernaatt utveckla svenska språket med hjälp av modersmålet. Om alla verksamheter följer kursplanen och läroplanen blir det till stor hjälp.  Jag har fem års erfarenhet att jobba som modersmålslärare men tyvärr jobbar inte alla modersmålslärare efter läroplanen och kursplanen.  Det finns olika faktorer som påverkar vårt jobb, tiden passar inte för eleverna, det finns inte material som passar med olika nivåer och det finns många olika problem som påverkar.

I kursplanen för modersmål står i inledningen: ”Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar … språkutveckling och lärande inom olika områden.” Eleverna kan använda sitt modersmål som ett redskap för att utveckla språket och sitt lärande. De kan använda sitt modersmål att förstå begrepp i olika ämnen.  Modersmål kan hjälpa dem att använd sig av sina kunskaper och hjälpa de att förstå matematik eller SO ämnen som de redan har kunskap om.

•  Vilka faktorer är av avgörande betydelse för flerspråkiga elevers skolframgång? Resonera kring vikten av dessa faktorer? Vad kan skolan göra för att de flerspråkiga eleverna ska få likvärdiga möjligheter till språkinlärning och kunskapsutveckling? 

Det finns många faktorer som påverkar flerspråkiga elevers skolgång. I ”Flerspråkighet och lärande”(Axelsson.2013:548) står det i centrala faktorer vid utbildning av flerspråkiga elever:” Tre särskilt centrala: maktrelationer i samhället, skolan och individplanet, den pedagogiska inriktningen i skolor och klassrum samt utvecklingen av språk och Litteracitet för lärande.”

Relationen mellan lärare och elev är en av det viktigaste faktorerna. Eleverna bör känna trygghet och stöd från lärare. Många av eleverna kom till Sverige som ensamkommande barn utan föräldrar och därför behöver de stöd från lärare för skolframgång. ” I själva läroprocessen innebär detta att samspelet mellan lärare och elev:

1. Ger eleverna goda möjligheter att hantera språk och begrepp som är meningsfulla.
2. Ger eleverna goda möjligheter att fördjupa medvetenhet om hur deras språk fungerar och om samband mellan de språkbruk och maktförhållanden som påverkar deras liv ”

(Axelsson.2013, s. 551).

Det finns en mängd individuella, psykologiska, biologiska och sociala faktorer som påverkar andraspråksinlärning. De viktigaste faktorerna som påverkar språkinlärning är trygghet, öppenhet och glädje för en tonårig elev. Studiehandledning på modersmål är en faktor som påverkar mycket för skolframgång. Många av nyanlända har mycket kunskap med sig på sitt modersmål men de behöver stöd att hitta en bra koppling mellan modersmålet och svenska språket. Studiehandledare är en viktig person för eleverna för att förstå begreppen och kunna utveckla sig i svenska.

 Elevernas nivå och hur mycket de kan i sitt modersmål är av vikt för skolframgång. Också undervisningen av andraspråkselever bör anpassas på deras nivå. Andraspråkselever behöver få stöd från sin modersmålslärare och studiehandledare på sitt modersmål och SVA-läraren. Ibland kan eleverna förstå mycket eller har mycket kunskap med sig men på grund av språket kan de inte klara olika ämnen i skolan. ”I ett brett upplagt projekt i Kanada har man i skolor utvecklat skrivande av tvåspråkiga texter och därigenom uppmuntrat elever att koppla samma ny information och nya färdigheter med sin tidigare kunskap”, ”Ökat elevers medvetenhet om relationen mellan L1 och L2” (Axelsson,2013, s.). Det är viktigt att eleverna har kunskap på sitt modersmål, Då kan de koppla sina kunskaper med ämnen. Deras grunds kunskaper kan hjälpa till mycket för elevers skolframgång. De båda språken kan utvecklas parallellt under undervisningen och hjälper eleverna att utveckla sig.  Det är viktigt att eleverna kämpar själva också. Läraren bör uppmuntra eleverna till att kämpa och visa rätt väg för dem. De kan fokusera på språkanvändning för att bilda ny kunskap, skapa texter och andra litterära uttryck och påverka sociala förhållanden. Varje elev har en särskild metod för att gå vidare. Det Påverkar även hur lärarna i skolan uppfattar och definierar sin roll. 

Föräldrarna har en viktig roll i sina barns skolgång. När skolan har ett bra samarbete med föräldrarna stärker detta både elever och föräldrar. ”en aktiv föräldramedverkan i beslutfattande för barn från olika sociala och kulturella bakgrunder närmare läraren, som ofta själv kommer från den dominerade social och kulturella gruppen”(Axelsson.2013:567).

Det finns många olika faktorer som påverkar skolframgång också. De beror på eleverna själva och deras situation som de både har och hade. Materialen och redskapen har väldigt viktig roll för skolframgång också. Med ett nära samarbete mellan ämneslärare, studiehandledare, modersmålslärare och lärare i svenska som andra språk kan de nyanlända eleverna nå skolframgång.

• I boken Nyanlända och lärande sammanfattas flera studier som belyser nyanlända elevers mottagande och skolgång ur flera perspektiv. Ge förslag på hur en framgångsrik mottagning av nyanlända bäst kan organiseras. Vad är viktigt att tänka på?

Nyanlända elever i den svenska skolan som har invandrat till Sverige saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Oavsett skolbakgrund kommer de till skolan och får samma ämnen som de andra eleverna som är födda i Sverige läser. Nyanlända elever har svårigheter att få behörighet till nationella gymnasieprogrammen. Nyanlända elever måste kunna svenska språket i första hand. Det tar lång tid för att lära sig både vardagliga språket och skolspråket. Modersmålslärare och studiehandledare och speciallärare har en viktig roll för att eleverna ska lära sig språket. De kan hjälpa eleverna att kunna välja självständigt. Eftersom nyanlända har olika bakgrund och eftersom skolor har olika villkor finns det ingen framgångsrik organisatorisk modell som ska tillämpas överallt.  I nyanlända och lärande står det i inledning: (Bunar,2015, s. 4) ” Det svenska utbildningsväsendet står inför stora utmaningar att hitta sätt att pedagogiskt och socialt inkludera nyanlända lagstiftningen., demokratisk och moraliskt, har rätt till.” Det är viktigt att vi hittar ett bra sätt för att nyanlända elever får samma rättigheter som svenska elever.

Jag som modersmålslärare och studiehandledare jobbar inom introduktionsprogram. Det är ungdomar som är 16–18 år och alla kom från Afghanistan och är ensamkommande barn.  De har haft svåra erfarenheter i sitt liv. De har kommit till Sverige som asylsökande utan familj. Deras situationer påverkar mycket sin framgång. Många av dem har inte skolbakgrund. De samlade i en våning i gymnasieskolan och de har bara lite kontakt med de andra ungdomarna. Man kan säga att de är isolerade. De får gå ut men kan inte umgås med andra ungdomar. I ett klassrum finns 16 daritalande och några arabisktalande. De sitter inte tillsammans och alla har sitt eget gäng och bryr sig inte om andra gängen. På grund av språket har de mycket problem med att ha kontakt med andra elever som har annat språk. De läser svenska och matematik för att de inte kan klara andra ämnen. Några av dem har kunskap på olika ämnen men har problem med språket för att klara sig.  Men vad är viktigt att tänka på? Det är viktigt att vi hjälper de att lära sig språket på bästa sätt.

”Två huvudsakliga organisatoriska modeller för mottagandet på grundskolenivå är förberedelseklass och direktintegrering” (Bunnar,2015, s.14). Förberedelseklasser har fördelar för ensamkommande barn. Eleverna kan lära sig grundläggande svenska, de får studiehandledning på sitt modersmål, de får mer hjälp av svenska som andraspråkslärare. ”Direktintegrering innebär att nyanlända får placering i en ordinarie klass från första början eller en kortare introduktion på en central mottagningsenhet.” (Bunnar,2015, s.15). Denna modell kan hjälpa eleverna att skapa kompisar och lära sig språket fortare.

 ”I båda formerna är kartläggning av elevernas tidigare skolgång och kunskaper, studiehandledning på elevernas modersmål, modersmålsundervisning, socialt stöd samt samverkan med vårdnadshavaren av yttersta vikt för en bra start. ”(Bunnar,2015, s.16) Jag gttycker att eleverna bör börja med en förberedelseklass under några veckor för att lära sig grundläggande svenska. Sen kan de placeras i en klass men det är viktigt att elever har studiehandledning innan, efter och/eller under lektioner beroende på elevers behov. Det är viktigt att eleverna umgås med de andra eleverna. De känner trygghet och jämlikhet. Eleverna bör ha lite mer svenska i skolan och ha mer kontakt med specialpedagoger. 

•  Ge exempel på olika värderingar och livsideal i världens religioner. Beskriv dessa värderingars/livsideals möte med den svenska, mångkulturella skolan (ge några exempel). 

I dag lever vi tillsammans från olika länder med olika kulturer och det är väldigt viktigt att vi får kunskap om våra likheter och olikheter. Om vi lär oss mer om religionernas värld får vi också redskap till att i högre grad förstå andra människor. Varje kultur har ett stort förråd av bilder och tankar som samlats genom historien, vilket kommer till uttryck i bl.a. traditioner och symboler.

Jämställdhet mellan könen är ett exempel på olika värderingar i världens religioner som kan påverkas i den mångkulturella skolan. Ofta har flickor sämre förutsättningar i religiösa samhällen. I vissa religiösa länder är det förbjudet att ha gemensamma skolor för båda könen. I andra länder lider flickor av könsstympning vilket påverkar deras liv helt och hållet (Hedin,2001, s.58). Jämställdhet mellan könen är en viktig del av skolans värdegrunder. I en mångkulturell skola ska pojkar och flickor träna gymnastik tillsammans eller ska åka på utflykter ihop och övernatta tillsammans. Men på grund av kulturella tankar får inte flickor delta på samma aktiviteter som pojkar gör. Flickor har oftast familjerelaterade problem där våra insatser inte kan vara till hjälps.” I de vardagliga kulturkrockar som uppstår i skolan är det ofta så att båda sidor har möjlighet att kämpa för sin sak med värdegrundtexten i högsta hugg.” (Linde,2001, s.24)

Enligt Skolverket ska skolan ”motverka traditionella könsmönster” (skolverket 2011).  Ett första steg mot måluppfyllelse är att ta upp frågan regelbundet. Genom att utgå från medierapportering så skapas naturliga tillfällen till att diskutera könsroller med eleverna.

Jag har personliga erfarenheter i mitt arbete där har jag träffat många flickor som har berättat för mig om sin familj och sin kultur, de känner sig ensamma. De får inte ha kontakt eller samarbete med pojkarna i skolan eller bestämma om sina aktiviteter i vardagen.

Nu är Ramadan och många elever fastar, de får inte äta och dricka när solen är uppe. Det är svårt för eleverna att fasta 20 timmar, de orkar inte komma till skolan eller delta i aktiviteter som skolan arrangerar. ”Muslimer har dessutom en rad föreskrifter som reglerar mat och dryck, hår och skägg, kläder och nakenhet, nöjen och fritid, sexualitet och äktenskap, familjeliv och uppfostran.” (Hedin.2001, s.94)

Litteratur

Axelsson, Monica. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg. (red). Stockholm: Studentlitteratur AB

Bunar, Nihad (2015). Nyanlända och lärande mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & kultur.

Hedin, Christer (2001) I: Linde, Göran. (red). Värdegrund och svensk etnicitet. Stockholm: Studentlitteratur AB

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. Stockholm: Studentlitteratur AB

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2575