Maryam Mousavi

Studiebesök:
Jag arbetar som modersmålslärare och studiehandledare i en språkintroduktionsgrupp i Ulricehamn, därför har jag gjort mitt studiebesök där. Skolan har för närvarande fem språkintroduktionsgrupper, ett gymnasieförberedande program där eleverna läser åtta eller tolv ämnen för att få betyg motsvarande årskurs nio en förberedande klass IMS1 för nyanlända elever som inte kan svenska språket. Det finns också tre grupper som är på mellannivå; IMS2a, IMS2b och IMS3.
Jag gjorde mitt studiebesök i IMS2a som har sexton elever med kort skolbakgrund i hemlandet. Läraren berättade att en del av eleverna bara har gått några månader i skola i Sverige, medan andra har gått ett par år. Sju pojkar kommer från Afghanistan och har dari som modersmål och har gått två år på språkintroduktion. A är en av eleverna som har kort skolgång från hemlandet. Han är en ambitiös elev och har gjort stora framsteg och ska gå i en gymnasieförberedande grupp nästa läsår. S har testats för lässvårigheter, eftersom han inte kan läsa lika fort och lätt som andra. De andra daritalande har sex års skolgång i sitt i hemland.
En elev kommer från Pakistan och pratar pashto. Han levde ett mycket isolerat liv innan han kom till Sverige och hade ingen tidigare skolgång. Han har testats för inlärningssvårigheter. Det finns tre flickor från Syrien som har gått nio år i skolan i hemlandet, de kom till Sverige i september förra året. En flicka och två pojkar kommer från Thailand, de har sex års skolbakgrund och de kom till Sverige förra året. Två tigrinjatalande flickor kommer från Etiopien och har kort skolgång. De kom till Sverige för tre år sedan. En av dem fick barn och på grund av detta var hon borta från skolan i ungefär ett år. Den andra flickan har testats för inlärningssvårigheter och behöver extra hjälp under lektionerna.

Organisation:
Gruppen har ett klassrum för undervisning och ett arbetsrum där eleverna kan få extra hjälp. De läser svenska, matematik, engelska, geografi, samhällskunskap, data och bild. Dessutom läser eleverna arabiska eller dari om de har dessa som modersmål. Det finns inte lärare i tigrinja och thailändska. Vid varje lektionstillfälle närvarar två lärare och dessutom kommer studiehandledare i dari och arabiska för att hjälpa eleverna under vissa lektioner.
Arbetssätt:
Läraren berättade att hon hade samma grupp elever förra året också. De flesta eleverna har haft henne som lärare från början. Tre lektioner i veckan används till enskilt arbete i läroboken Mål 2 och Fördel. En lektion används till genomgång av veckans ord. Eleverna får flera nya ord varje vecka och skriver diktamen veckan efter där de skriver en mening för varje ord. En lektion ägnas åt läsning av lättlästa texter, läraren delar ut gemensamma texter till gruppen. Varje text har läsförståelsefrågor som eleverna svarar på med sina egna ord. En lektion ägnas åt skrivning och samtal. Eleverna övar på att skriva olika texttyper, till exempel brev, argumenterande texter och insändare. På en lektion arbetar de med ett grammatikhäfte. Två lektioner ägnas åt att titta på Lilla aktuellt och diskutera nyheterna.
Läromedel:
Läraren förbereder mycket av materialet själv efter behov och hon hjälper eleverna att hitta skönlitteratur som de kan läsa hemma. Eleverna har egna lånedatorer som används ofta. Flera av eleverna i gruppen har Mål 2 och de nya i gruppen har Mål 1. Gruppen har också arbetat med Fördel 2 på sina läslektioner. Eleverna har grammatikhäftet Öva svensk grammatik. Läraren berättade att hon började med att hålla ihop gruppens arbete förra terminen men det var omöjligt eftersom alla är på olika språknivåer, därför arbetar de enskilt nu.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Alla elever har rätt att ha ett språk. Språk är makt, med språk kan man påverka på sitt liv och påverka andras liv. Alla elever måste få samma möjlighet att delta i samhället och måste ha ett fullgott språk. ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” (Skolverket, 2011, s.5). Ett rikt språk betyder att eleverna måste möta ämnet centrala begrepp i många olika sammanhang för att kunna förstå centrala begreppen och hur man kan använda dem. Det är första kunskapsmålet. Läraren har viktigt roll att eleverna kan nå målet. ”Läraren ska organisera och genomföra arbete så eleven får stöd i sitt språk och kommunikationsutveckling.” (Skolverket, 2011, s.6).
Språk och ämnesspråk hänger ihop. Man måste använda språket för att kunna utveckla sin tanke och sin kunskap. Man måste se språket som ett verktyg till kunskap och kunskapsutveckling till att förstå och kunna använda sig av det som kunskapskraven. ”En modell för att beskriva språkutveckling generellt är att tala om språkets bas och utbyggnad. Att behärska basen på modersmålet innebär att man omedvetet behärskar alla ljud i språket och att man har ett i princip felfritt uttal.” (Skolverket, 2012, s.112). Studiehandledning på modersmålet kan stödja elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen och hjälpa eleverna utvecklas mot målet.
Redan i planeringen bör läraren fundera över hur eleverna ska utveckla svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. ”Syftet med planeringen är att skapa en struktur för undervisningen för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen som helhet leder mot de nationella målen.” (Skolverket, 2011, s.8).
När undervisningen planeras är det viktigt att ta hänsyn till ämnesmålen och de språkliga målen som eleverna ska utveckla. Man utgår från elevens förförståelse och förkunskaper och då måste läraren kontrollera elevens språkliga utveckling.
Det är viktigt att en lärare har en språklig medvetenhet och att det blir balans mellan att läsa, tala, lyssna och skriva, så att eleverna får träna på språket i många olika sammanhang. Variation är viktigt när gäller arbetssätt och uttrycksformer. Alla lektioner kan inte alltid innehålla alla delar. (Kaya, 2016, s.128)
Jag funderar alltid över ord och centrala begrepp. Olika typer av text skiljer sig åt vad gäller syfte, struktur och språkligtutseende. Det är viktigt att SVA-läraren förbereder undervisningen tillsammans med ämnesläraren. När läraren arbetar med andraspråkselever eller nyanlända elever som inte har ett starkt ämnesspråk bör belysande bilder tas fram för att förtydliga ämnesområdet på olika sätt och därigenom stötta elevernas förståelse. (Kaya, 2016, s.165)
Stöttning kan planeras i förväg eller ske i stunden. Den är tillfällig och ska leda till att eleverna själva kan lösa liknande uppgifter i framtiden. Det är viktigt att eleverna har en undervisningssituation där de kan utveckla och nå sina språkliga mål.
Stöttning kan till exempel innebära (Gibbons, 2016):
• Förklaringen
• Frågor som ställs för att utveckla elevens förståelse
• Att läraren är en aktiv samtalspartner
• Att demonstrera, visa och ge modeller
• Att eleverna får tanketid
• Visuellt stöd
• Förbered aktiviteter
• Att ge eleverna strategier
För att välja stöttningsstrategier behöver lärare reflektera över vilken stöttning eleverna behöver för att klara kognitiva krävande uppgifter i stället för att förklara.
Man kan använda orden och begreppen på olika sätt som man kan visualisera med bilder man kan omformulera, man kan sätta upp orden på väggen och ha den i expert-ords-banken. Då måste man ge eleverna möjlighet att använda dem på många olika sätt. Eleverna måste få använda begreppen. Man kan använda dem i tal, skrift, film, bild, musik.
”Med hjälp av bedömningen värderar läraren elevens kunskapsutveckling för att se i vilken utsträckning och med vilken kvalitet eleven har lärt sig.” (Skolverket, 2011, s. 8). Första steget är ett muntligt resonemang. Andra steget är att vi skriver en gemensam text. Man ser sedan de språkliga inre kunskaper och strukturen och sedan kan man plocka ut nyckelformuleringarna. Så här blir den formuleringsmall som eleverna använder i mindre grupper, i par eller enskilt.

Att planera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde:

Min planering riktas mot elever som har ungefär två års skolgång. Planeringen är ett samarbete mellan SO-läraren och SVA-läraren och handlar om samhällskunskap. Arbetsområdet berör invandring till Sverige, migrationspolitisk och integration i Sverige. ”Att språk och lärande hänger tätt samman innebär att ämnesundervisningen behöver ha ett språkutvecklande fokus.”(Kaya, 2016, s.163). Eleverna behöver få rika möjligheter att få använda ett ämnesspecifikt språk. Jag lyfter fram vikten av att jobba parallellt med utvecklingen av ämnesspecifika kunskaper och svenskinlärning.

Det centrala innehållet är svenska som andraspråk, åk 7–9. Vi övar på språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i de aktuella ämnen, ord och centrala begrepp, lässtrategier för att förstå och analysera, strategier för att skriva berättande och förklarande texttyper och muntliga presentationer.
Jag behöver formulera för mig själv vad jag vill att eleverna ska förstå och vilka kunskaper de behöver, vilka aktiviteter och uppgifter passar mina elever. För att läraren ska kunna anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar behöver läraren bedöma elevens kunskaper. (Skolverket, 2011). Det är viktigt att man ha samarbete med ämneslärare och få information om elevernas kunskap om det specifika ämnet.

Som läromedel använder gruppen: Förstå språket NO/SO för nyanlända (Ojala, 2016), kapitel 2 Invandring till Sverige. Genom att visa korta filmer om Integration på lätt svenska https://digitalpedagogik.se. Till dessa läromedel kommer eleverna att få uppgifter och frågor som de ska besvara skriftligt. Mitt Fokus ligger på att eleverna förstå ord och centrala begrepp samt kunna förklara detta på svenska. Det underlättar att använda sig utav ord och begrepp som är bekanta i elevernas vardag. De kan börja med att arbeta med ord och begrepp som syns i deras värld och som kommer att ha nytta även i fortsättningen. Modersmålslärare har en viktig roll i elevernas lärande då man kan ha en dialog på deras modersmål. Jag tillämpar berättande bilder och filmer för att skapa en bättre förståelse för olika centrala begrepp.

Jag låter eleverna öva i par eller mindre grupper för att de saka hjälpa varandra att förstå ord och begrepp. ”Det gäller att sätta i gång samtal och tänkande, så att läraren kan ta reda på hur eleverna formulerar sig, vilken förståelse och vilka frågor de har, för att kunna göra en planering av vad klassen vill träffa på och undersöka.” (Hajer & Meestringa, 2014, s. 74) Sedan samtalar jag med mina elever om vad rubriken handlar om. Under samtalet antecknar jag tankekartor om rubriken på tavlan. Därefter får eleverna skriva en förklaring och ge ett exempel. De ovannämnda punkterna kan ha en betydelse i elevernas lärande. I min undervisning måste jag planera att eleverna får påverka varandra och öva på att samtala, jämföra och diskutera.

De behöver öva på specifika centrala ord och begrepp som de handlar om ämnesspecifika ord t.ex. utomland, segregation, invandring, utvandring, integration, flyktingar, migration, landsbygden, emigration, immigration, mångkulturellt land. För att öva de ämnesspecifika orden kan eleverna få förklarandes bildar eller titta på en kort film. Det är viktigt att eleverna få veta och förstå från början, exakt vad syftet är med undervisningen och arbetet.

Användandet av skönlitteratur i undervisningen är en viktig del i kursplanen i svenska som andraspråk. Skönlitteraturen hjälper oss att få kunskap om andra människors livssituationer men även att som läsare få hjälp att verbalisera sina tankar och känslor. Skönlitteraturen hjälper elever att utveckla sina identiteter samtidigt som de utvecklar sitt språk och sin känsla för språkets skiftningar. (Kaya, 2016, s.135).
Ny här av Christina Wahldén är en bok som passar till gruppen. Den beskriver både huvudpersonen Hameds vardagsliv och hans funderingar om svenska samhället. Det finns en bra ordlista och uppgifter till boken på förlagets hemsida.
”Det är viktigt att mål, undervisning och bedömningssituation överensstämmer.” (Skolverket, 2011, s.34). Det här arbetsområdet avslutas med ett skriftligt ämnesprov och muntliga redovisningar. Genom provet får eleverna visa hur väl de har förstått kunskapsinnehåll, huvudsakliga begrepp. Den muntliga uppgiften utgörs av en diskussion som alla elever ska medverka i. Uppgiften är ett samtal om frågeställningar. För att bedöma elevernas språkutveckling i svenska behöver jag dokumentera. Jag tycker att dokumentationen av elevernas skriftliga uppgifter är det enklaste sättet att se deras utveckling i en viss period och Jag sparar alla deras skriftliga prov och bedömer deras utveckling i slutet av terminen.
I min planering finns både ämneskunskaper och språkliga färdigheter där jag vill att mina elever utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Här kommer en sammanfattning av min planering.

Den här planeringen ska eleverna lära sig om:
Om den svenska invandringen
Hur människan i alla tider har flyttat
Vad migration betyder
Vad integration och segregation betyder
Viktiga ord och begrepp

Språkliga färdigheter som eleverna ska träna på:
Ämnesorden
Diskutera i grupp
Lyssna på och läsa texter
Skriva förklarande meningar och ge exempel

Eleverna ska arbeta så här:
Gruppsamtal
Se på film och beskrivandes och förklarandes bild
Läsa faktatext, Berättande text
Läsa skönlitterär text
Läsa text på modersmål
Enskilt arbete, pararbete och grupparbete

Vid de här situationerna har eleverna möjlighet att visa vad de kan:

vid samtal och övningar (bilaga 1)
Vid ett skriftligt prov (bilaga 3)
När du diskuterar i grupp (bilaga 2)

Bilaga 1
Invandring till Sverige
Vad betyder Migration?

Vad betyder integration?

Vad betyder segregation?

Bilaga 2
Att diskutera om frågeställningar:
Vad betyder det att Sverige är ett mångkulturellt land?
Kan ni ge exempel på andra mångkulturellt länder?
Ge några exempel på integration?
Har du märkt av segregation i Sverige?
Vad kan du göra så att ditt liv i Sverige blir så som du vill?
Bilaga 3
Exempel av provuppgifter:
Fyll i orden som saknas.
Migrationspolitiken invandringen mångkulturellt
nyanlända segregation ta ansvar för samhället
Sverige är ett ………….land. Det betyder att i Sverige bor många människor från olika kulturer.
Det är inte alltid lätt när människor från olika kulturer träffar varandra. Därför försöker Sverige få en bra …………….. som betyder att få alla människor från olika kulturer att leva tillsammans och bli en del av …………
Sverige vill att …………. ska komma in i det svenska samhället och …………….. sina liv i Sverige.
När integrationen inte fungerar blir det ………… istället.
Alla länder behöver regler för …………. Därför har Sverige en …………….

Dra streck mellan orden och rätt förklaring.
Flyktningar stor grupp människor med gemensamma lagar
Arbetskraft person som har flytt undan fara
Samhället personal som kan utföra arbete

Välj tre frågor och skriv svar:
Vilka kan enklare få tillstånd att stanna i Sverige?
Vilka har svårare att få tillstånd att stanna i Sverige?
Varför behöver ett land migrationspolitisk?
Sveriges migrationspolitisk har två delar. Berätta kort om dem.
Vad betyder segregation? Ge exempel

Litteratur:
Gibbons, Pauline. (2012). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Studieförlag AB
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun. (2014). Språkinriktad undervisning – en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB
Kaya, Anna. (2016). Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket. (2012). Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer
Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter.
Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer
https://digitalpedagogik.se