Innehåll
Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes och kursplanerna och andra författningar som styr verksamheten. Ytterst handlar det om att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. Likvärdig utbildning innebär inte att den ska vara likformig eller att alla barn och elever ska få lika mycket resurser. De nationella målen kan nås på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar.1 Kvalitetsarbetet är en förutsättning för att kunna upprätthålla och utveckla utbildningens kvalitet (Skolverket,2018).
Eleverna spelar dock en central roll, eftersom det trots allt är de som är huvudpersoner i skolan och eftersom lärares huvudsakliga uppdrag är att hjälpa elever att lära och utvecklas. Idén om formativ undervisning bygger på antagandet att lärare och deras undervisning gör stor skillnad för elevers lärande. (Hirsh, 2017)
Elevernas behov
I skolan ska lärarna motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter vilket kan uttydas i citatet ovan från grundskolans aktuella styrdokument. I skollagen, som omfattar både förskola och skola, har jämställdhet en hög prioritet. I skollagens första kapitel står att skolan ska utformas enligt de grundläggande demokratiska värdena. Skolan ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna. Varje individ som arbetar inom skolan ska visa vördnad inför varje människas egenvärde. De som arbetar i skolan ska främja jämställdhet och aktivt motverka alla former av kränkande behandlingar mellan könen (Skolverket, 2018).
Nyanlända elever som kommer från ett diktatoriskt land har ingen kunskap om jämställdhet mellan könen. En modersmålslärare har en viktig roll för att främja elevens socialförmågans utveckling. Eleverna spelar en central roll i vårt arbete och vi fokuserar på nödvändiga kunskaper och färdigheter, att genomföra systematiska undersökningar av metodernas effektivitet, att vara tydlig med vilka teorier om professionalism man åtgår från och att engagera alla i det lärande systemet. ”Att lärare ska kunna använda information om elever på ett sätt som verkligen påverkar undervisningen, måste de först förstå de underliggande skälen till att de ska bedöma eleverna och ha möjlighet att utforska de konflikter som är en inneboende del av olika sylten” (Timperley, 2013, s.46).
Med den grupp elever som går till åk 6 kan enkäten dock vara ett gott verktyg för att fånga in en bred bild av uppfattningar kring elevernas kunskap om jämställdhet. Jag använder av enkäten för att ta reda på elevernas kunskap och tankande om jämställdheter. Undervisningen kan bättre anpassa till elevernas behov när lärare förstår vad eleverna redan vet om kan göra, och vika missuppfattning de bär på. (Hirsh,2017)
Lärarens undersökning
I kvalitetsarbetet följs resultaten upp och analyseras i förhållande till den jämställdhetens mål. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring i elevensbettende i skolan, t.ex. grupparbete mellan flickor och pojkar.
Skola och samhälle inte kan ses som två skilda ämnen och lärarlaget måste tillägna sig kunskaper om hur könsstrukturerna ser ut i samhälle och i skola för att kunna arbeta med dessa (Skolverket, 2018). Det betyder att man måste arbeta med skolan och samhället som en enhet för att behandla och arbeta med begreppet jämställdhet. Detta styrker ytterligare då jag menar att arbetet med jämställdhet och betydelsen av jämställdhet i skola och samhälle är något som ska läggas till grund redan i lärarutbildningen. Dessutom bör lärare fortbildas under hela sin profession gällande vad genus och jämställdhet innebär för eleverna, lärarna och skolan. För att ett jämställdhetsarbete ska bedrivas på en skola bör all personal vara involverade och pålästa om ämnet (Timperley, 2013).
Lärarens kunskaper/färdigheter
Om lärare ska lära tillsammans och av varandra på ett sätt som kan betraktas som systematiskt behöver två villkor vara uppfyllda: dels organisatoriska villkor som stödjer kollegialt lärare, dels vilja och kapacitet hos dem som är inblandade. Ett organisatoriskt villkor kan exempelvis vara att tid avsätts och planeras på ett sådant sätt att de som ska lära tillsammans kan mötas under strukturerade former (Hirsh,2017, s.20).
Kollegialt lärande som en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare tillsammans strukturerar ett samarbete där de tillägnar sig kunskaper för att utveckla undervisningen. Detta innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor där man lyfter upp problem och svårigheter. Det innebär även att kritiskt granska både andras men även sitt eget arbete (Timperley,2013). Timperley beskriver kollegialt lärande som en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare tillsammans strukturerar ett samarbete. I detta samarbete tillägnar sig lärare kunskaper för att utveckla sin undervisning.
Elevernas kunskaper och färdigheter
Att ta sig an arbetet med att utveckla sin undervisnings- och klassrumspraktik bygger på att man tror att undervisning och undervisningskontext spelar roll för elevers möjligheter att lära och utvecklas i skolan. Nyfikenhet är ett nyckelord i sammanhanget man behöver vara nyfiken på lärandets mysterium och hur man gör för att de där individerna man har framför sig i klassrummet ska lära och utvecklas i så hög grad som möjligt. Vilka är de? Hur tänker de? Vad kan der vara som gör att de inte alltid tycks lära och utvecklas så som vi tänkt? Hur kan vi g Elevernas framsteg var resultatet ett antal genomgripande förändringar av sättet att tänka kring professionell utveckling, ledarskap och undervisningsmetoder (Timperley, 2013).
Utvärderingsarbete
”Alla aktiviteter som lärare och/eller deras elever ägnar sig åt som ger information som användas som återkoppling för art förändra undervisningen och lärandet” (Hirsh,2017, s.45).
All formativ bedömning handlar om tre steg:
· Förståelse av var eleven befinner sig i sitt lärande
· Förståelse av vad som är nästa steg
· Förståelse av hur man kommer dit
Det primära syftet med formativ bedömning är att det ska vara ett pedagogiskt verktyg för att öka elevers lärande. Planering, undervisning, elevens arbete och bedömningen blir en helhet för att bedömningen ska vara främjande för framtida lärande kan den inte enbart komma efter avslutat arbetsområde. Feedback är ett centralt begrepp i formativ bedömning (William,2016)
Så bedömning för alla aktiviteter som ger oss information. Dessa informationer kan hjälpa oss att förändras undervisningen. Bedömning är en viktig faktor som ser elevernas kunskap på vilket sätt man kan undervisa. Utvärderings bör svar på skillnader mellan lärarens förväntningar av förändringarna ska ge och vad eleverna uppleva det samma (Hirsh,2017).
Dokumentation visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Den behövs för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Den skriftliga dokumentationen behövs för att regelbundet kunna stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målen. I ett längre perspektiv är dokumentationen en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla jämställdhetsmålen (Timperley,2017).
Kurslitteratur
Hirsh, Å. (2017). Formativ undervisning: Utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus.
Stockholm: Natur & Kultur
Skolverket. (2015). Allmänna råd: Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2018, Lgr11.stockholm: skolverket.
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
Wiliam, D. & Leahy, S. (2016). Handbok i formativ bedömning strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur & Kultur.
0 kommentar(er)
