Skolutveckling
Alla i mål är en liten handbok som handlar om skolutveckling och sedan främst utveckling baserad på bevis. I början förklarar Kornhall varför de borde utveckla skolor i Sverige. En anledning är att Sveriges lagstiftning kräver att alla studenter ska uppnå åtminstone målen för E betyg. Ytterligare kan vi läsa att detta är inte bara för att samhället kräver att vi har vissa färdigheter utan för att ett samhälle med höga kunskaper är ett samhälle som mår bättre. ”En orsak till att vi ska ha en skola där alla når målen och att alla får en bra och lång utbildning är att det är bra för folkhälsan.”(Kornhall, 2015,s.21). Ett samhälle med kraftiga kunskaper är också ett demokratiskt samhälle samtidigt som vi står oss i konkurrens med omvärlden när vi konkurrerar om arbeten.
Enligt Kornhall kännetecknas av framgångsrik skolutveckling av en kollektiv process där både skolhantering och lärare är involverade en forskningsbaserad strategi, uppbyggnad av kollektiv kompetens, inkluderande arbete, gemensam lektionsstruktur, kollektiva samtal i klassrummet, lektioner är aldrig inställda, höga förväntningar hos studenter på rätt sätt, hög kamrattolerans mot olika sätt att tänka och vara. Skolhantering arbetar mycket med elevernas motivation, skolan har läxhjälp för alla elever också de begåvade, Skolan skapar ett starkare samarbete med socialtjänsten, deltagande bland alla som arbetar på skolan, arbeta med egna värden och elevernas inställning till skolan, skolan har ett högt och moraliskt motiverat mål för alla barn att lyckas och lärare har ändrat sin undervisning baserat på forskning. (s.116)
Kornhall tror att en skolledare inte aktivt påverkar vad som händer i klassrummet, det är inte deras uppgift, men skolledaren måste se till att vi rensar våra uppgifter så att vi kan fokusera på huvuduppgiften - att utveckla undervisningen så att det alltid fokuserar på målen i läroplanen. En aktiv rektor är också välbevandrad i den vetenskapliga grunden och är synlig i klassrummen och är intresserad av vad som är viktigt. Här är det rektor som måste rensa in rektorns uppgifter så att han kan fokusera mindre på administration och mer på lärarnas utveckling. Ett annat viktigt ämne som Kornhall nämner är att vi måste samarbeta genom fackföreningar, särskilt lärare och skolledare.
Kollegialt lärande
Ett av de bättre sätten att bygga upp våra färdigheter är genom kollegialt lärande på vår egen arbetsplats. En skolledare måste skapa ett sådant klimat där vi vågar lära av våra misstag och vågar prata om dem som lär ut möjligheter. "Kollegialt lärande är en kortfattad term för utveckling av färdigheter där kollegor, genom strukturerat samarbete, förvärvar kunskap i den dagliga verksamheten" (Kornhall, 2015, s. 49). Kollegial inlärning innebär att två eller flera lärare ges uppgifter som de förbereder och löser sina problem. En skolledares viktigaste uppgift är att skapa ett klimat där lärare kan prata om sin undervisning, där lärare kan känna sig säkra att lära, lära sig om och utforska sin egen kunskap och förståelse och om undervisning.
Inkludering
Ett viktigt område som Kornhall tar upp är att alla elever ska erbjudas stöd för att lyckas och uppnå sina mål, dvs. nå åtminstone E. I dag pratar vi mycket om inkludering att alla elever ska fungera i ett klassrum. Det är upp till läraren att skapa ett sådant klimat som leder till lärande. Vi utbildas för att kunna undervisa en klass med olika individer men ibland som lärare behöver själv stöd för att kunna hantera t.ex. nybörjare eller studenter som behöver specialstöd. Särskilt framgångsrika skolor har väl fungerande studenthälsoarbete där lärarna får det stöd de behöver. De får vägledning och råd om hur man löser problemen som uppstår. De får också den utbildning de behöver och stöd i klassrummet. Det kan beteckna olika stöd och för olika tider, men studenter bör få det stödet, oavsett om det finns resurser eller inte. Skollagen är tydlig här med att det är rektor som är ansvarig för stödfunktionen och att alla elever får det stöd de har rätt till.
För att lyckas med att ge eleverna den utbildning de har rätt till räcker det inte att mäta och utvärdera för att jämföra resultaten från olika skolor. Vi måste ta reda på vad som gör vissa lärare framgångsrika och vi kommer att göra det tillsammans. I många fall handlar det om att behöva våga och du gör det om det finns ett tydligt syfte. Vi lärare skiljer sig inte mycket från eleverna i hur vi utvecklas och vi förstår bara syftet, att vi använder varandra som lärares resurser och finner bevis på vad som fungerar och får feedback om det, vi kommer snart att äga vår egen undervisning och ge eleverna vad de har rätt till. Det är att fokusera på kompetensutveckling på vetenskaplig basis.
I boken Allt i mål beskriver författaren Per Kornhall hur man kan arbeta framgångsrikt med skolutveckling på bevisbaserad basis. Meddelandet i boken är att det är möjligt att skapa en skola där alla elever når målen och de tips och råd som ges är lutande mot solid bevis och beprövad erfarenhet. Det är möjligt att skapa en skola där alla elever når målen. Kraven som ställs på läroplaner, kurser och ämnesplaner, kan uppfyllas för nästan alla. Men för att komma dit är det nödvändigt att alla som är involverade i skolans aktiviteter drar sig och hjälper. En skola byts av de som arbetar med skolan ändrar den tillsammans och av förändringarna i undervisningen i varje klassrum. Boken beskriver flera verkliga fall där skolutveckling har lett till en positiv förändring. Kornhall ställer frågan om vad arbetet är som motiverar elever och lärare att sträva efter bättre resultaten.
Vi kan öka tillgängligheten i undervisningen genomatt skapa en tillgänglig undervisning för alla kan göras bland annat genom att:Planera undervisningen utifrån elevers olika förutsättningar, Om vi utgår ifrån våra elevers olika förutsättningar och behov redan i planeringen av undervisningen blir undervisningen tillgänglig för alla elever. Detta arbetssätt förutsätter att vi skaffar er en klar bild över vad eleverna behöver. Det är också viktigt att prata med eleverna för att de ska få möjlighet att själva berätta hur de ser på sitt lärande.
Arbeta med hjälpmedel och stödstrukturer: Det finns en mängd verktyg och hjälpmedel för olika syften som vi som lärare kan erbjuda våra elever t.ex. bildschema, tidshjälpmedel, digitala verktyg, rättstavningsprogram, talsynteser, inlästa läromedel. Vi kan också ge nivåanpassade uppgifter för att möta elevers olika förutsättningar. Oavsett vilket stöd och verktyg som vi använder är det viktigt att vi genom till exempel bedömningsstöd, dialog med eleven eller genom annan uppföljning ser till att hjälpen svarar mot elevens behov.
Litteratur:
Kornhall, Per, 2014. Alla i mål - Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok. Stockholm: Natur & Kultur.
0 kommentar(er)
