Gemensamarbete med SVA lärare årskurs 3 på gymnasie nivå: Genom uppgiften kan eleverna förså skillnader mellan ett demokrati land med de andra länder och de kan jämföra medias roll i olika länder.
Tema: Språket som maktfaktor. Hur påverkas vi av hur språket används i media?
- Utgå ifrån en nyhet som har presenterats i media. Det kan handla om vad som helst men det bör vara en relativt ”välkänd” och ”omtalad” nyhet.
- Välj ut två eller tre olika tidningar och leta reda på artiklar om den nyhet du har valt. Det är viktigt att du väljer olika ”typer” av tidningar som exempelvis en kvällstidning (Expressen, Aftonbladet) och en morgontidning (Dagens Nyheter, Ulricehamns Tidning).
- Läs dina utvalda artiklar och fundera på hur du som läsare påverkas av texterna.
- Läs två eller tre olika tandningar av ditt hemland. Vad är skillnader mellan nyheter i Sverige och ditt hemland? Kan ni hitta en gemensam nyhet om världen?
- Skriv en reflekterande uppsats där du resonerar kring vad de olika texterna förmedlar då det gäller attityder, känslor, information osv. Jämför språket i de olika texterna och resonera utifrån konkreta exempel som formuleringar och ordval.
Många av dagens samhällsfrågor är kopplade till digitaliseringen och dess konsekvenser. Inte minst ställs nya krav på medborgarna i en digitaliserad medie- och kommunikationskultur utifrån ett demokratiperspektiv. Det är mot en sådan bakgrund denna kunskapsöversikt har utarbetats.
Medie- och informationskunnighet (MIK) är tveklöst en nyckelkunskap i dagens samhälle – om det råder stor samstämmighet bland berörda aktörer. Men hur ett arbete rörande MIK ska kunna organiseras i Sverige för att nå reella resultat har diskuterats i flera år utan att ett samlat uttryck från politiken har kommit till stånd.
Yttrandefrihet
Våra demokratiska principer bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Yttrandefriheten har därmed en central ställning i svensk demokrati och finns även inskriven i Artikel 10 i Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna. Den är en grundläggande rättighet för var och en och innebär att du som medborgare i Sverige och EU har rätt att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta.
Fri åsiktsbildning förutsätter yttrandefrihet och informationsfrihet och detta oberoende av vilket medium som används. Detta innebär att yttrandefriheten också gäller meddelanden som överförs i olika kommunikationsnät, t.ex. inlägg i diskussions- och nyhetsgrupper som är öppna för allmänheten.
Många menar att en demokrati inte kan fungera utan fria medier. Medierna garanterar dels en möjlighet för människor att komma till tals, men också en möjlighet att hålla sig informerad om vad som händer i världen. Yttrandefriheten och rätten till att fritt få publicera utgör en viktig grund i alla demokratier.
Samtidigt har media stor påverkan på våra liv och på samhället i stort. Media är en maktfaktor och de som kan påverka och styra media har därför ett stort inflytande på våra liv.
Medias uppgift
Medias viktigaste roll är att granska och kontrollera makthavare och makthavares beslut. Det är därför viktigt att det finns ett avstånd mellan medierna och politikerna. Om politiker börjar ha synpunkter på eller kontrollera medias innehåll begränsas demokratin i samhället...Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter. Samt söka, ta emot, och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränsen.
0 kommentar(er)
