Maryam Mousavi

Jag har haft en intervjua med en svenska som andra språks lärare om pedagogisk planering.

-Vilken årskurs undervisar du?

- Introduktionsprogram.  Svenska som andra språk, Årskurs 7-9.

-       Vad är syfte i ämnet svenska som andra språk? Vilka elevernas förmågor ska utvecklas?

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.

·       Kommunikativ förmåga: att samtala, diskutera, motivera och presentera.

·       Analysförmåga: jämföra likheter och skillnader.

·       Begreppslig förmåga: använda begreppen i olika och nya sammanhang.

-       Hur kan du involvera eleverna under lektioner?

-       Eleverna får en terminplanering som jag skriver tydligt vad ska dem göra under varje lektion.

Läraren arbetar med de fem stegen. Hennes planering är väldigt tydligt. Jag har fått mycket nyttiga saker från hennes planering. 

Terminplanering

Innehåll och arbetsmoment: Introduktionsprogram HT18-VT19

Parallellt med uppgifterna: Romanläsning- romananalys, Grammatik, språkriktighet, ordkunskap

-Hur vet du om elevernas förkunskap?

Jag tar reda på elevernas kunskaper genom att kartläggnings dokument, gamla proven, samtala med eleverna och andra läraren och utvärderingars dokument.

-Vilka metoder och materialen använder du?

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.  Att upptäcka texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga utseende. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att arbeta med egna texter till innehåll och form. Redigering och ordning av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språk­ behandling i digitala medier. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsaks­ samband kan formuleras genom olika typer av bisatser.

 Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till. Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud­ dragen i vad som sagts. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra en presentation. Olika variationer av talad svenska. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

 Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket, till exempel lånord. Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Hur man citerar och gör källhänvisningar.

-Hur använder du av kurskraven?

Först och främst måste jag konkretisera det som står i läroplanens kunskapskrav för eleverna och för oss själva. Jag plockar fram förståeliga kriterier som eleverna förstår och kan jobba utefter. De behöver också vara synliga så att jag som lärare kan göra en klar bedömning. Det måste även finnas en tydlig och konkret progression för att eleverna ska förstå vad som krävs av dem för att ta sig till nästa nivå. I varje moment berättar jag tydlig för mina elever om målet så att de kan förstå vad syftet är med arbete. När de lämnar in varje uppgift får de en matris av mig för att visa dem vika krav de har fyllt.

-Kan du berätta om ditt arbetssätt?

Jag väljer ett arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Jag tror att det är viktigt att man försöker finna något som kan intressera eleverna och på så vis hjälpa dem på sin språkliga resa. Jag stimulerar elevernas språkutveckling genom elevernas intresse, använda olika digitala verktyg t.ex. Kahoot som kan tävla mot varandra. Jag pratar om det som eleven uppmärksammar, och ge eleverna tid att utrycka sina tankar. Texter som kombinerar ord och bild kan stimulera att läsa texten. Betyg påverkar elevernas motivation, eftersom vårt betygsystem grundas på teorin att betyg påverkar alla elever på ett positiv sätt. Om en elev ser att ha lyckats med något får de inre motivation. Ett rättvis betyg eller positiv kommentar kan hjälpa elevernas språkutveckling.

Jag kommer att arbeta:

• praktiskt och konkret i olika lärmiljöer

• spel och pedagogiskt material utgå från elevgruppens intressen

• enskilt och i grupp

• använda dator och andra digitala verktyg i undervisningen

• samverka med andra lärarna, modersmålslärare i undervisningen, studiehandledare i undervisningen

• med litteratur och enkla texter

• samtal, enkel kommunikation

• genomgångar

• hemuppgifter

• läsning

-       Hur kan du utvärdera och bedöma dina elever?

Jag utvärderar varje elevs kunskapsutveckling, muntlig och skriftligt redovisa utifrån kunskapernas krav. Jag använder både summativ bedömning och formativ bedömning. syfte med summativ bedömning är att summera elevernas kunskaper i slutet av terminen eller läsåret. (nationella prov) Syfte med formativ bedömning är en pågående bedömning med syfte att ge konkret och tydlig feedback. Det innebär att man som lärare behöver ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.

Jag kommer att bedöma: elevens förmåga att argumentera och bemöta argument, både i tal och skrift. Elevens förmåga att läsa och förstå argumenterande texter. Elevens förmåga att jämföra likheter och skillnader mellan olika texter. Elevens förmåga att beskriva orsaker och konsekvenser.  Den språkliga säkerheten vad gäller hur de använder skiljetecken. Att deras insändare följer de typiska språkliga dragen och uppbyggnaden som gäller för en insändare. Då eleverna ska hålla i en minilektion kommer de till en början att bedömas utifrån sina muntliga färdigheter. Eleven ska förklara och påvisa samband och ska jämföra olika perspektiv. De ska jämföra skillnader mellan svenska språket och sitt modersmål. När samtliga elever har presenterat sina ordklasser kommer en repetition att genomföras för att sedan avslutas med ett skriftligt prov, där alla elever får en likvärdig chans att visa vad de har lärt sig. Jag använder mycket av digitalverktyg t.ex. Google classroom där skickar eleverna sina uppgifter och de får tillbaka mina responsen.

-       Hur jobbar du med dokumentation?

Jag dokumentera mina egna planeringar för att följa upp och utvärdera undervisningen och elevernas kunskaper under ett läsår. Jag försöker att dokumentera elevernas kunskaper på ett tydligt och ett sakligt sätt för att kunna stödja elevernas kunskapsutveckling samt elevernas vårdnadshavare får möjligheter att följa och stödja sina barn i deras skolarbete. 

Jag spelar in elevernas låt så de och jag kan höra deras svenska språk utvecklas. Jag dokumentera i ett och samma dokument/mapp i stället för att skriva i kalendern och på lösa papper som förvinner innan jag hinner lägga det på rätt plats. Jag dokumenterar olika texter som eleverna skriver under terminen.