För att få en överblick över hur sex- och samlevnadsundervisningen integreras i många ämnen kommer du här och på följande sida att få ta del av de tydligaste formuleringarna om jämställdhet, kön, könsmönster, sexualitet, och relationer som lyfts fram i de olika kursplanerna. Några ämnen har ett större ansvar för arbetet med området samtidigt är sex och samlevnad i sin breda definition en del av värdegrundsarbetet och därför är alla lärare berörda, oavsett ämne.
De naturorienterande ämnena ska i årskurs 1–3 bland annat behandla betydelsen av sociala relationer för att må bra och människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
Biologiämnet ska i årskurs 4–6 behandla kropp, pubertet, reproduktion och sexualitet – men även jämställdhet, relationer, kärlek, identitet och ansvar för att visa att det biologiska perspektivet bör ses i ett sammanhang.
De samhällsorienterande ämnena ska i årskurs 1–3 bland annat lyfta grundläggande mänskliga rättigheter, barns rättigheter och barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Livsfrågor, med betydelse för eleven, som till exempel relationer, könsroller och jämställdhet ska också tas upp.
I historieundervisningen ska eleverna i årskurs 4–6 få möjlighet att lära sig hur synen på kön, familj och relationer har förändrats historiskt. Undervisningen ska beröra likheter och skillnader i livsvillkor för kvinnor, män och barn utifrån historiska källor och kan också ge perspektiv på hur värderingar formas av den tid och det sammanhang där de växer fram.
I religionskunskap finns kön, identitet, sexualitet och relationer som begrepp både i syftestexten och i det centrala innehållet. Undervisningen ska i årskurs 4–6 till exempel behandla vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet ska också tas upp i undervisningen. Religionernas centrala tankegångar och hur religionen praktiseras genom ritualer och religiöst motiverade levnadsregler är andra områden som kommer att beröra tankar om mänskliga rättigheter, jämställdhet, kön, sexualitet och relationer.
I samhällskunskap ska undervisningen bland annat ta upp familjen och olika samlevnadsformer i årskurs 4-6. Sexualitet, könsroller och jämställdhet är andra begrepp som lyfts fram i det centrala innehållet. Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier ska behandlas liksom hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Undervisningen ska beröra mänskliga rättigheter men kan också lyfta diskriminering, makt och normer utifrån aktuella samhällsfrågor. Alla dessa områden kan kopplas till könsmönster, sexualitet och relationer.
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet.
I samband med det ges även möjligheter att resonera om familjenormer och könsmönster.
Musikundervisningen ska bland annat ge kunskap om ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan i olika sammanhang, men kan också beröra jämställdhet och könsmönster. Det kan handla om förväntningar på musicerande med koppling till kön eller hur kön, sexualitet och relationer gestaltas i sångtexter eller musikvideor.
Bildundervisningen bidrar i grundskolans senare årskurser med bildanalyser som ska beröra skildringar av identitet, maktrelationer, könsmönster och sexualitet. Detta arbete kan påbörjas tidigare utifrån skolans övergripande uppdrag att ifrågasätta traditionella könsmönster och till exempel arbetet med historiska och informativa bilder, eller reklam- och nyhetsbilders utformning och budskap.
Idrott och hälsa är ett ämne där kön och könsmönster ständigt är aktuella. Hur påverkar könstillhörighet de förväntningar, resultat, förmågor, intresse och i förlängningen hälsan? Undervisningen kan beröra allt ifrån hälsofrågor till kroppsideal och bör även motverka könsstereotypa förväntningar på idrotts- och motionsval. Undervisningen ska lyfta ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.
Språkämnena – svenska, svenska som andraspråk, modersmål, engelska och moderna språk – berör dessa frågor i exempelvis litteraturundervisningen där kärlek och relationer är vanliga teman. Vid till exempel läsförståelse, textproduktion eller samtal kan könsmönster, sexualitet, kärlek och relationer utgöra själva stoffet. Livsvillkor, sociala och kulturella företeelser i områden där språken talas samt uttrycksförmåga när det gäller känslor och åsikter är andra aspekter av undervisningen. Det kan också handla om språkets värdeladdning eller förväntningar på språkbruk utifrån vem man är.
Teckenspråksundervisningen kan utveckla förmågan att uttrycka känslor och åsikter.
Slöjdundervisningen ska ta upp hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck och hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar. I samband med detta kan föreställningar om färger, material och hantverksform kopplas till könsmönster. Undervisningen kan också beröra mode och dess påverkan på individen.
Teknikundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Vilka förväntningar finns på teknikintresse och teknisk kunskap utifrån könsroller och hur påverkar det barn och vuxna?
Matematiken har flera möjligheter att beröra dessa frågor, både i innehållet och i upplägget, liksom kunskaper i matematik kan göra det lättare att tillgodogöra sig kunskap som berör hälsa, sexualitet och relationer.
0 kommentar(er)
